Jag slås av hur kommunikation 1.0 projekt Internetframsyn är. Via Erik Stattin snappar jag upp att IVA nästa vecka bjuder in till en kickoff för detta nya projekt. (Lustigt nog tackar Erik i sin tur ”Syrran” för tipset – han är ju själv med bland dom medverkande föreläsarna…)

Nåväl, jag skummade igenom projektet. IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin) är inte ett dugg framsynta i sin webbanvändning. Dom har en webbplats och beskriver ganska väl hur projektet är utformat. Men IVA använder inte RSS, dom har inga bloggare och projektet verkar styras på det gamla vanliga hierarkiska/arbetsgrupps-sättet. Där finns grupper med experter som i möten går igenom saker och (långt?) efteråt publicerar det som sägs. Så här står det på förstasidan:

 ”Syftet med projektet är att identifiera centrala framtidsfrågor och komma med förslag på hur dessa kan hanteras för att Sverige år 2015 skall vara en framstående Internetnation”

Inte en tanke om hur alla kan göras delaktiga i projektet. Törs jag påminna om ett fenomen som heter Wikipedia? Det bygger på att idén om ”ett fåtal utvalda experter” och ”redaktionskommittéer” inte är speciellt framsynt. Och erfarenheterna därifrån är många. Eller ta projektet Encyclopedia of Life. Jag skulle kunna räkna upp en radda framsynta projekt som utgår ifrån att vi är många, vi har nya verktyg och vi kan arbeta tillsammans på nya sätt.

Det är speciellt slående när ingen av institutionerna IVA (en ”oberoende arena för kunskapsutbyte”), VINNOVA (vars ansvarsområde är ”innovationer kopplade till  forskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas”), ITPS (med uppdraget att ”bidra till en insiktsfull tillväxtpolitik”) och NUTEK (ska stärka näringslivet i hela sverige och därför ”utvecklar och sprider kunskap, verktyg och metoder”) än idag underlåtit att praktiskt pröva hur utvecklingen inom sociala medier och webb 2.0 kan gagna respektive syfte.

För egen del har jag på olika sätt och vägar under några år försökt få de kommunikationsansvariga för respektive organisation att åtminstone intressera sig för dom nya möjligheterna. Med skrämmande resultat. Dom har varit svåra att nå, oförstående (och därmed ointresserade) eller helt enkelt dumsnåla. Till saken hör att jag dom senaste 15 åren har haft olika former av samröre med dessa organisationer. Som finansierad forskare, föreläsare och expertdeltagare.

Det handlar inte bara om att se framåt. Det handlar också om att göra nytt. Äta sin egna medicin. Ta sig tid att tänka om. Fast, det är väl tryggare att tuffa på som vanligt. Ge dom vad dom tål Erik!!!

Inlägget postades onsdag 12 september 2007 klockan %H:%M och finns under Okategoriserade, weconverse. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan hoppa till slutet och lämna en kommentar. Pingning är just nu inte tillåtet.