Sorry, this entry is only available in Svenska.

No Responses to “(Svenska) 2008-02-22: Skolutveckling: Än mer sociala medier”
  1. Det stämmer att en del av uppdrag kring skolutveckling kommer att fortsätta på Skolverket men regeringen har ännu inte bestämt vilka. Men ännu är det full rulle här på myndighetens webbredaktion. Vi hoppas bland annat att snart sjösätta en blogg kring IT i skolan frågor.

    Nästan hela webbredaktionen ser du på sidan
    http://www.skolutveckling.se/om_oss/om_webbplatsen/webbansvariga/

    Och bilder på oss som jobar med IT i skolan finnas på
    http://www.skolutveckling.se/innehall/it_i_skolan/kontakta_oss/

  2. En fråga som snart måste börja diskuteras på allvar är LMS:en. Samtliga skolor, universitet och utbildningsföretag har ett. Men vad händer med dessa och vart kommer Webb 2.0 in. Ett problem med de allra flesta av dessa är att de ligger ett par år efter i webbutvecklingen. De är bra på administration men rätt dåliga på kommunikation/konversation och nätverkande. En annan nackdel är att de är stängda rum, behöver vi inte bjuda in människor utanför skolorna i vårt kunskapsbyggande?

    Det går ju att använda bloggar, wikis och andra erktyg men det är ändå LMS-et som utgör ryggraden i skolan idag. Det är också en stor investering och lärandetröskel på dessa, så när man väl har dom sitter man också till viss del fast i dom.

  3. Sejja: Heja, det var modigt gjort att gå in och både klargöra och utveckla!

    Kalle: Bra fråga! Det finns iofs open source LMS (Stockholms universitet kör ett), men även dom ligger precis “ett par år…efter”. Jag anar en rörelse mot nåt liknande som händer kring “Open Id” och “Open Social” när det gäller att ta hand om dom (just nu) slutna sociala nätverkstjänsterna. Vad jag nu kallar “Open LMS” är fördmodligen en på ett globalt plan mindre fråga, en säkerligen central i utbildningssammanhang. (Open LMS finns som begrepp, fast med n lite annan mening). Jag hoppas vi kan ventilera ditt inlägg på själva giget också.

  4. Ja, nu har tydligen Regeringen bestämt sig. I alla fall enligt P1:s Ny skolmyndighet ersätter nedlagd. Den enda info jag hittar på Utbildningsdepartementents webbplats är det korta pressmeddelandet Ny skolmyndighet förläggs till Härnösand.
    Härligt, vi får ett kreativt kaos. Vi är fria att göra vad vi vill. Å på lång sikt skall vi ändå alla dö.

  5. Joakim says:

    tycker webbmatte.se, mina bloggar.

    funderar lite på andra saker typ meningen med PIM, multimediabyrån etc.
    då mer 95% av mina elever som 10-12 själva lärt sig blogger samt power point. Det enda de fått är webbadresserna.

    hade vart kul att se om någon musiklärare som använder pacemaker.com, myspace eller andra musikprogram för att skapa lära ut musik, noter etc…

  6. Hej!
    Till Richard: Tack för senast! Den senaste kommentaren/texeten kring myndighetens nedläggning men också fortsat skolutveckling finns nu på
    http://www.skolutveckling.se/om_oss/oversyn_2007/

    Till Joackim: Jag håller med att många elever lär sig snabbt nya webbverktyg och har koll på nya medier. Men ska ska inte även pedagoger kunna använda IT i sitt arbetet – och på ett sätt som stödjer elevers lärande?

    PIM är till för att pedagoger ska kunna komma igång IT-användning i skolan. Multimediabyrån ger stöd för pedagoger som har kommit en bit på vägen men som vill lära sig ännu mer och få inspiration att arbeta med medier _tillsammans_ med sina elever.

  7. Joakim says:

    tack seija för kommentaren!
    Jo självklart är det bra, det är bara det att det finns så mycket rädsla hos lärare när det gäller internet/webb och kanske är det inte eleverna som behöver det mesta stödet utan kanske läraren kan behövas stödjas av eleverna, då jag menar det är endå 2008, och åtskiliga miljarder har plöjts ner i ITiS, KK, Kollegiet etc, för 3 år sedan fick man inte ens maila in in uppgifter på LHS medans det under samma tid var ett krav på KTH, det är ju hela attityden av It använing i skolan, att man överhuvudtaget skall behöva ställa frågan om det verkligen är nödvändigt varje gång man pratar om it stöd etc… … …

    Titta på tex http://www.lingofriends.com som är ett fantasktiskt exemel på språkutbyte och tandeminlärning av språk och ev integration som har uppvaktat flera organisationer men de förstår inte nyttan av att ett sådan community fast 10 åringar sitter på PA, stardoll.com, bloggar, WoW och har hela världen som spelrum… bara för att 30+ inte försår sig på it/media/communityn betyder inte det att det inte är bra…

  8. Kalle: sorry, men vi kom inte in på LMS-frågan, i stället rörde vi oss en hel del kring marknadsföringskulturen och dess roll kontra skolans.

    Seija och Joakim: Jag är övertygad om när det gäller sociala medier i skolan (och annan “IT”) så måste lärarna få mer personlig coachning, inklusive massor av inspirerande exempel från kollegor som hunnit längre. Hårdvaran kan följa sen. Förmodligen är den största utmaningen lärarnas tid, så något annat tidskrävande måste bort först. Att någon (PIM) “informerar” om vad andra gör är inte tillräckligt nära.

  9. Men det är just styrkan med PIM-sastningen att den inte bara informerar. Det fungerar så att kommunerna skriver kontrakt med myndigheten och MSU utbildar de som ska utbilda och examinera pedagogerna i kommuner (= IT-pedagoger och IT-kunniga pedagoger i skolor och kommuner). På så sätt stannar kunskapen i skolorna. PIM-handledarna fortsätter ju sin verksamhet även efter PIM-satsningen och finns som stöd i det dagliga arbetet. Iadg är 100 kommunmer och ca 30.000 pedagoger involverade. Att sedan allt PIM-material är tillgängligt för vem som helst att nyttja är väl bra?

    Jag håller med att många elever har kommit längre än sina lärare. Men att vara kunnig i att använda datorer, nätgemenskaper och datorspel innebär inte per automatik att man klarar sina studier bättre. Många elever brister t ex i källkritik . Läs artikeln: http://kollakallan.skolutveckling.se/informationssokning/informationskompetens_nyckeln

    Foskning visar också att det är inte tillgången till datorer och bredband som är avgörande om IT kan ge positiva effekter i lärandet. Det är först när IT-användningen sätts i ett bra pedagogiskt sammanhang som IT-anvädningen ge positiva resultat i lärandet. Se de två senaste forskningsrapporterna på IT för pedagoger:http://itforpedagoger.skolutveckling.se/nyheter_forskning/Undersokningar_rapporter/

    Så småningom blir en del av dessa teknikkunniga elever själva lärare och det ska intressant att följa med vad som händer då.

    Glad Påsk!

  10. Jag flyttar upp nivån på konversationen under rubriken Att känna till är inte att skapa (kunskap). Beroende på ditt intresse kan det inlägget, och förhoppningsvis dess kommentarer, bli en bättre fortsättning…

  11. Christina Sikström says:

    Jag är PIM-ansvarig i Trollhättan, PIM-examinator och PIM-utbildare för pedagoger. PIM har för pedagogerna i Trollhättan varit ett riktigt lyft. Ett behov som funnit länge och äntligen tillgodosest. Många av våra pedagoger var med i ITiS-satsningen (jag med både som deltagare två gånger och senare handledare). Flertalet av dem säger idag att det är PIM de hade behövt från första början. IT i undervisningen faller ofta på en osäkerhet om hur man gör och hur det fungerar. I dagsläget är tekniken ganska säkrad, men pedagogerna är fortfarande osäkra i användandet och har först nu börjat anamma IT som verktyg och redskap.

    Om man bara läser på http://www.pim.skolutveckling.se så kan man se sidan som information, men om man deltar i PIM-satsningen på kommunal nivå (i alla fall Trollhättan) så ser man inte PIM som information. PIM är kompetenshöjande. Det läggs mycket tid och kraft hos våra pedagoger att ta till sig verktyget, att arbeta och skapa utifrån de uppgifter de får i PIM. Viljan att utvecklas finns, och PIM har gett dem förutsättningar. Det skapas material, det coachas och delas med sig, arbetslag har PIM-tid tillsammans, studiedagar avsätts till PIM m.m. PIM är här mångfald. Även skolledare deltar i PIM, vilket också visar på vikten av IT även i deras arbete.

    Många jämför gärna PIM-utbildningen med annan IT-utbildning de gått igenom på tex komvux. Äntligen sägs det att de fått en kompetensutbildning som vänder sig till vad de har användning av i sitt arbete. Hos oss i Trollhättan ska alla pedagoger gå PIM, det är inte en valfrihet.

  12. Nu vill jag säga något igen fast denna gång här mitt förra inlägg hittar ni om ni följer Richards omdirigering här ovan. [edit av Richard, länk till Jonas kommentar på mitt inlägg om kunskapande och till Jonas reflektion på hans egna blogg]
    Christina ni gör ett jättearbete i Trollhättan,tycker vi i Lund och jag tror nog inte att Richard vill, eller jag, nog inte klandra ner på detta. För du har helt rätt att det äntligen finns den utbildningen vi pedagoger borde haft och jag hoppas att alla kommener och rektorer tar tillfället och ger sina pedagoger chansen. Men samtidigt som vi är mitt uppe i PIM-utbildningen.( Jag skriver t.ex. detta under ett slutseminarie och jag är också precis som du PIM-ansvarig men i Lund.) Samtidigt som detta måste vi se på fortsättningen nu när stenen är i rullning. Vad gör vi efter PIM eller hur utvecklar vi PIM.
    Jo PIM 2.0 med innehåll från web 2.0 precis som Richard skriver. Se även mitt inlägg i den andra tråden.

  13. Jag är PIM-ansvarig i Ystads kommun. Även hos oss har ledningsgruppen bestämt att alla förskollärare, fritidspedagoger och lärare ska nå nivå 3 i PIM.

    Detta uppskattas så klart inte av alla lärare, men en av lärarna som gick första omgången i PIM här i Ystad uttryckte sig så här i en intervju, när hon fick en fråga om vad hon tyckte om att alla pedagoger var tvungna att gå igenom PIM:

    – Det är skönt att bli tvingad att våga!

    Jag anser att PIM är något av det bästa som hänt svenskt skolväsende, men PIM hade egentligen behövts långt tidigare.

    Trots att deltagarna lägger mycket tid och kraft, bråkar med barnen om vem som ska använda hemdatorn, svär över saker som inte fungerar och att vissa saker är svåra, visar vår utvärdering att de är mycket nöjda med PIM. Alla tycker att det är en fantastiskt bra resurs. Det enda man klagar över är den berömda tiden.

    Efter den första omgången var det 98% av PIM-deltagarna som angav att de skulle använda sina nuvunna kunskaper i skolarbetet. Vilka andra fortbildningar/kompetensutvecklingar har den genomslagskraften?

    Innan vi drog igång kompetensutvecklingen fick alla pedagoger skatta på vilken PIM-nivå de låg. Detta var under hösten 2006.

    5% av lärarna och 1% av förskollärarna bedömde att de redan var på nivå 3. Ni kan själva räkna ut hur många som inte ansåg sig nå en grundläggande kompetens.

    Ditt inlägg från den 3 mars är mycket klokt, Richard. Lärarna behöver få personlig coachning och ta del av inspirerande exempel från kollegor. Vi måste ha platser på nätet (typ Teacher on demand och Lektion.se) där vi kan samla resurser.

    Men… först måste lärarna våga tro att de kan! Annars blir det som de längre komna kollegorna eller IKT-pedagogerna visar för dem bara en utopi.

    Om vi inte först låter lärarna lyckas med grunderna inom IKT vågar de aldrig ge sig i kast med möjligheterna som ges med web 2.0 och allt vad det innebär.

  14. Tack Christina, Jonas och Joachim. Jag har stängt av kommentarsmöjligheten här (fast Joachim hann få in en grej till :-), eftersom konversationen bör fortsätta i anslutning till ett inlägg om förståelse och kunskapande (där Jonas redan kommenterat). Beklagar förvirringen/flytten och skrik till om den var fel.

  15. Hmm… kände att mitt förra inlägg kändes lite mer bakåtsträvande än vad som var meningen så jag vill gärna fylla på med lite till…

    Skönt med framåtanda, Jonas! Jag håller med dig ang. PIM 2.0.

    Idén med att visa upp vad som har producerats i PIM hittills är ju genial. Koppla wiki och andra 2.0-verktyg till det och sedan är det väl bara att njuta?

    De som har den grundläggande kompetensen är hungriga på mer!

    Nu är det inte dags att vänta…

  16.