Bloggkartan här är tagen från Twingly Report Sweden, november 2007. Den är ett exempel från den växande skara verktyg som analyserar och presenterar det som sägs i sociala medier. Grundbehovet är naturligtvis att man (ex ett varumärke) vill veta hur snacket går om en. En extrem form, på det personliga planet är "egosurfing", dvs man söker själv på sitt egna namn. En exrempunkt åt det andra hållet är när man (företaget/organisationen) tar hjälp av konsulter för att få en mer sofistikerad insyn i konversationerna. I en ideal värld skulle naturligtvis dom traditionella mediebevakningsföretagen lett utvecklingen av den formen av tjänster.

Jag är ingen expert inom området, men det känns som att andra uppstickare är före när det gäller att förstå nya analysbehov och utveckla spännande verktyg. Dessutom på ett, för branschen, öppet sätt. Mitt intryck är också att i Sverige är det Twingly som leder ligan. Både när det gäller att analys och presentation. En annan läckerbit är Twinglys skärmsläckare med realtidsrapportering från bloggosfären.

Men, det som fick mig att skriva det här inlägget var en länkdump från Steve Rubel (på Edelman PR), som innehåll en referens till trendpedia. För att testa gjorde jag en jämförelse mellan Twitter, Jaiku och Pownce. Det är tre vansinnigt intressanta "microbloggar", kallas ibland även för "presence apps". Enligt trendpedia är det helt klart Twitter som dominerar generellt. Även om min magkänsla säger att bland många trendsetters så är Jaiku hetare.

Fast, det är lätt att göra väldsamt vådliga saker om vi inte tänker oss för. Det ser läckert ut, men vad är det vi ser? För att illustrera det gjorde jag också en sökning på Schulman, Blondinbella och Jinglei. Den senarare tog jag med för att Xu Jinglei, en otroligt populär skådespelerska i Kina, enligt flera bedömare har en av världens största/inlänkade bloggar. Det är alltså lite "hallåååå" att jämföra Schulman och Blondinbella med henne. Riktigt illa är det dessutom i trendpedia, eftersom Jinglei knappt har några träffar och ingen av dom har speciellt många.

I teorin behöver vi inte vara statistiker för att ifrågasätta hur trendpedia fungerar och vad verktyget egentligen utgår ifrån för datakällor. Dessutom vet vi inte vad som sägs om dom begrepp vi söker på (ett relaterat verktyg som mäter attityderna kallas sentiment analys). Men i praktiken är det få som bryr sig om sådana detaljer. Vi kan alltså lätt lura oss själva, eller?

Om kunden har rätt, i det här fallet jag, så har skandiabanken börja skicka spam till mig. Dom tycker säkert inte det är spam. Dom tycker säkert att jag vill ha deras fina erbjudanden fast jag inte bett om dom. Dom tänker bara på sig själva. Dom tänker inte som jag.

Jag tänker så här. Om jag skriver "Vill du inte ha erbjudanden per e-post från oss. Klicka här" så slipper mina kunder  direkt att få e-posten. Ett-klick liksom och poff kunden slipper få mejlen framöver. Dessutom så tänker jag mig (precis som många rådgivare) att den möjligheten skall komma FÖRST i mejlet, INTE efter budskapet. Skandiabanken tänker i stället att jag behöver en hel jämra lektion om deras nyhetsbrev. Det får ju absolut, ABSOLUT, inte vara lika rätt som att be om att få nyhetsbrevet.

Sen tänker jag så här. Om jag har skickat ett mejl så vet jag till vilken mejladress jag skickat det. Så, om mottagaren säger till att dom inte vill ha, så vet jag vem som inte vill ha. Skandiabanken tänker så här. Våra kunder har inget viktigt för sig. Så vi kan låta dom kämpa ett tag för att få reda på till vilken adress vi skickat mejlet. Vi skriver bara "Gatarski", och struntar i att han har både barn och släkt med samma namn. Sen kan det ju vara så att Apsis "kvalificerade tjänster och lösningar inom kostnadseffektiv Internetmarknadsföring" inte kan hålla reda på saker och ting, men det är en annan femma.

Sen fortsätter Skandiabanken tänka att om kunden bett att bli borttagen från listan då är det första vi bör göra är att låta dom ändra e-postadress. Då minskar ju chansen att kunden hoppar av. Vi villar bort dom idioterna liksom. Sen tänker Skandia:banken att ifall kunden inte går i fällan så kan vi göra det ännu krångligare. Låt oss först skriva "inte ha erbjudanden per e-post", sen "avregistrera dig från nyhetsbrevet" och sen "avanmälan nyhetsbrev". Då blir dom ju osäkra, helt villrådiga likksom, och vågar inte fylla i någonting så att vi kan spamma vidare.

Skandiabanken tänker rätt. Jag har inget viktigare för mig än att skriva det här inlägget. Synd att själva kontotjänsten och i princip alla människor jag mött där är så himla bra. Så jag stannar ett tag till. Men bägaren börjar bli full.

[Klargörande: jag har gjort, och kommer förhoppningsvis fortsätta göra, en hel del små och stora uppdrag för olika företag med finansiell inriktning. Skandiabanken har dock aldrig gett mig några uppdrag. Jag är inte sur för det. Jag är sur över hur dom behandlar mig som kund. Och då ska vi inte prata om när mitt bankkort gick sönder och det tog dom 2 sekunder att spärra mitt trasiga kort, men 4 dagar att få hem ett nytt kort/kod till mig. Sånt gör en fattig – ett tag. Förhoppningsvis blir vi alla rikare av att jag nu ventilerat mina spamtankar].

Du som är PR-konsult, läs sista raden i det här inlägget först. Annars kanske någon annan hinner före.

Via Bengt på Brainjam snappar jag upp att Westanders bjuder på pr-handboken. Tänker direkt att den borde vara något som skolor kan ha nytta av. Kollade och bloggade om det i Skolmarknad. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite över Westanders (mindre bra) grepp i ett konversationssammanhang. Sammanfattningsvis tycker jag att pr-handboken är en kanongrej och hoppas att mina tankar kring ett socialare alternativ kan vara till nytta för oss alla.

Westander bjuder på sin kunskap, vilket är ett vanligt och bra angreppsätt i kunskapsföretagens marknadsföring. Extra kul att dom är kaxiga, med "5 tips till våra konkurrenter". Smart också med att lista "10 andra pr-byråer". Det vill säga Westander positionerar sig bland rätt (välrenommerade) kollegor i branschen. Vilket också påminner Westanders om att dom måste göra rätt, alltifrån det egna säljet till den egna leveransen. Frågan är om det som var rätt är rätt nu och framöver?

Handboken finns sedan starten i tryckt form och nedladdningsbar pdf (se Beta Alfa 2006 och Westander själva 2004). Även om det idag är självklart att allt bör ha en plats på webben, så betyder inte det att alla ser till att ha sina saker där. Nu finns dock pr-handboken på nätet. Därmed är det ganska lätt för till exempel mig, Bengt, och handboksredaktören själv att viralt sprida vidare.  Men Westander hanterar webben på ett i mitt tycke mindre bra sätt.

Webbplatsen som pr-handboken ligger på är byggd i Zmags ("Simplified e-publishing"). Det är säkert en förenkling för dom som ser "publicering" som ett sätt att skicka ut sin grej till många, helst så att resultatet ser ut som en bok. Men för mig, och kanske många andra (dom flesta som övergett boken?) innebär Zmags en förkrångling. När jag ville ladda ner pdf-varianten dyker det upp massa varningar om pop-up-fönster, sen kom det ingenting, men till slut lyckades jag.

På sidan 23 finns det "10 tips om nya medier" (nyhet i årets upplaga). Tipsen i sig är helt OK. även om man kan undra vad som är "nya" medier. För många är ju TV nytt. Kanske "sociala medier" hade passat bättre? Jag vill dessutom lägga till ett 11:e tips – gör dina saker länkbara. Inte minst eftersom jag inte kan länka till just tipsen på sidan 23. Sen vore det ju också bra om Westander hade stött lite funktionalitet för sociala medier. Faktiskt vill jag nog gå så långt som att byta ut en av dom 10 traditionella andra pr-byråerna mot en ny(gammal) aktör: Newsdesk. Via dom kan Westanders egna pressrum snabbt bli uppdaterad till ett socialt snitt. Nu är det till och med så illa att länken till deras egna pressmeddelande om årets upplaga inte ens syns i webbläsarens fönster. Sen är det det där med att äta sin egna medicin, walk the talk, leva som man lär. Tips 4: håll koll…använd RSS. Men erbjuda RSS då? Tips 7: börja blogga själva… Jaha, och var är Westanders blogg(ar) då?

Mitt intryck är att Westander inte kan (tillämpa) speciellt mycket om "nya medier". Först skrev jag "mycket smart" i rubriken på det här inlägget, men ändrade till "ganska smart". Omskrivningen kom sig först av att jag googlade på "pr-handboken" och hittade en massa annat (förutom "Westander"). Lite SEO och ett unikt namn hade gjort det hela mycke smartare. Såväl pr-handsajten som pr-handwebben är fria att trumma in i sökmotorerna.

Sen kan man ju tänka om.

pr-handwikin.se är ledig. Vem blir först?

[Uppdatering 2009-04-06: Det här var ju ett besök tillsammans med Swedbank och Sparkbankerna på studieresa, vilket jag glömt att skriva i inlägget.  Blev idag påmind om att Qikfilmen, se nedan, blev svindyr].

Efter en kanonupplevelse i går kväll, då jag äntligen fick se The Lion King on Broadway (10 år efter jag träffade regissören Julie Taymor), så sitter vi nu hus superintressanta bond art and science. När vi började gjorde jag en livevideo via Qik och en annan video med min handkamera som jag laddade upp på YouTube (finns även nedan). Läckert också att dom delar lokal med Coolhunting.com. Återigen, en sak att titta mer på senare:

• Surepayroll (versus det trista paychex).

Sitter just nu hos IBM Solutions Lab i Hawthorne en bit norr om Manhattan. Bland annat var det några, för mig nya, intressanta webbplatser som jag tänker kika närmare på så fort jag hinner. Dom är spannande på olika sätt, alltifrån kärntjänsten till webblösningen. Se det här inlägget är en öppen anteckning så att säga. (Supersvårt att balansera i transparensen eftersom jag är här med en kund, men det här torde vara harmlöst).

• mint (Financial Services Solutions aggregator med automatiseringsfunktioner. Viss problematik, se tex The fools at mint.com).
• zipcar (hyr bil per timme i ett flertal städer, speciellt funktionen find cars och integrationen webben, off line och i bilen).
• Sherwin Williams Color Visualizer (färgtillverkare, visualisera olika färger och designalternativ).
• wesabe (konsumentcommunity om finanser)
• Fifth Third Bank, Home depot, MetLife, (några kunder som byggt sina plattformar mha IBM:s teknik som personaliserar, kopplar till bakomliggande system, webb 2.0 o lite mer – ursäkta förenklingen :-)