På måndag skall jag under en lunch inspirera ett antal medarbetare på en PR-byrå. Bland annat skall vi konversera om kampanjer i sociala medier. Vad som gjorts och vad man kan göra och skall tänka på.

Jag känner till massvis med sådana som är gjorda i USA och några i andra länder. Men i princip bara ett fåtal i Sverige. Bland de senare ingår Mustaschkampen (Erik Boltjes, då Cancerfonden) samt E.ON Young Heroes (JMW samt Heimer & Company och nominerad till European Excellence Award).

Vi är tacksamma för alla tips. Jag vågar inte namnge PR-byrån här, men om du vill veta så går det bra att kontakta mig och fråga. Naturligtvis delar vi tillbaks alla exempel och insikter.

[Uppdatering 2009-09-19: la i kredithetens namn till Heimer & Company]

There is something as a free lunch. At least when your flight is delayed and SAS gives you a 50 SEK meal voucher. As I write this my flight is planned to be delayed for about two hours.

Yes, I know it is my fault. Not the delay, but that I became low on Edison juice. I forgot to re-charge my 9-cell battery last night. Spending some extra time at the airport is something I am used to. As well as airport planners/designers who seems to have no clue about how a contermporary traveller (as I) behave. Those of us who are nomadic workers need power outlets. And from numerous of blog posts, tweets, and other social media outlets I know I am not alone.

I spent 10 minutes walking around the F-pier at Arlanda airport looking for something with Volts. Finally I spottet a TV in the Absolut Light bar (a part of Scandinavian Service Partner) next to my gate (F65). There it was, an extension cord with four ports. And one was free! Willing to accept my plug. A small charge for the world, but a big relief for me.

What can we do to realize a vision where all airport waiting chairs comes with powers?

p.s. the beer was more expensive than the food and paid for by yours truly, who slowly begins to be affected by the dangerous molecules embedded in the fluid. d.s.

[Update] When googling right after publishing this page I found Jeff Sandquist’s AirPower wiki. The entry for Stockholm suggests one place, although I think it has been removed.

I natt betalanserades Stjärnkikarna, där jag fått uppdraget av .SE att vara bloggredaktör. Den grafiska formen (läs WordPress-temat) är inte klart. Men grundidén, några introverta inlägg och dom första medverkande bloggarna finns på plats. Så här beskriver vi upplägget:

”Här bloggar några utvalda människor som på bästa sätt vill hjälpa svenska elever att bli mer aktiva på webben i skolarbetet . Det vi publicerar är ett komplement till tävlingsportalen Webbstjärnan.se. Stjärnkikarna är med andra ord Webbstjärnans officiella blogg”.

Webbtjärnan 2009 är i sin tur en tävling där elever på svenska gymnasieskolor kan göra en webbplats av skolarbetet och vinna 20 000 kronor. Arrangören .SE står för allt som behövs, dvs domännamn, webbhotell, verktyg, utbildning, mm. För ett år sedan fick jag i uppdrag att utarbeta en tävlingsidé, som till hyfsat stor del påverkat upplägget. (Yngre elever kan utom tävlan använda resurserna men får ingen support).

Kuriosa är att det tog nästan 12 år för mig att efter mitt första bloggförsök 1997 få direkt betalt för att blogga. Fast det där med intäkter från mina egna bloggar har aldrig varit relevant. Dom har gett oss så otroligt mycket ändå.

Stjärnkikarna är bra att följa om du vill ha pejl på hur Webbstjärnan utvecklas, och få en ökad insikt i hur svenska gymnasieelever och deras lärare webbar på. Om du vill att dina barn/elever/lärare/skola ska fatta sociala medier och webb 2.0 – då är Webbstjärnan ett gratis verktyg som du kan bolla in.

Inspirationen till det här inlägget må vara anekdotiskt, men känns ändå rätt typiskt.

Jag försöker starta en community för föräldrar samt personal i min sons skola. Innehållet är så att säga internt för oss berörda, men om någon vill kolla utsidan så är adressen FINsnack.ning.com. 

I går kväll bjud jag, via Ning:s funktion som skickar ut inbjudan via e-post, in ytterligare en förälder. I morse svarade hon:

”Tack för inbjudan! Verkar intressant, men jag försöker hålla mig undan virtuella mötesplatser eftersom jag sitter på arbetsplatsens dator. Håller dock gärna kontakten via mejl”.

Solklart ville jag veta vad som menades. Svaret på min följdfråga var ”vi ska inte från jobbets dator gå in på ickejobbrelaterade sidor där vi behöver logga in med lösenord”. Glöm att jag talar om för er vilken arbetsgivare det är frågan om. Men du, jag och många andra vet att den policyn representerar en alltför vanlig inställning. Ofta från en insnöad IT-avdelning verksam under en okunnig företagsledning.

Det bästa högsta ledningen kan göra är att själv praktiskt utforska sociala medier genom att använda dom. En annan bra sak är att snabbt knyta till sig människor som man litar på och är vana vid webb 2.0. Värdefullt är det också att vidga vyerna genom lite rapporter och tankar från andra (som jag :-).

AT&T publicerade nyligen rapporten ”Enterprise 2.0: Social Networks — Changing the way we work”. Den baseras på en studie av 2 500 anställda på olika företag i fem europeiska länder (dock ej Sverige). Jag har bara hunnit läsa sammanfattningen, som är ganska balanserad för och emot. Du kan dessutom i FiR höra en intevju med Martin Silman, Executive Director, AT&T Global Concept Marketing. Bland rönen fanns att 65% ansåg att sociala näterkssajter gjort dem och kollegorna mer effektiva; 63% att de kunnat göra saker som annars varit omöjliga; och 46% hade fått egna kreativa idéer. Det senare kan man möjligtvis relatera till mitt tidigare inlägg Security stops learning.

Eftersom mitt inlägg har sitt ursprung i kontakter med den riktigt unga generationen passar jag på att också tipsa om Don Tapscotts artikel Generation Experts i Guardian (mer sånt från Don finns på Grown Up Digital). Ingressen lyder:

”They helped propel Barack Obama into power – and now the children of the digital age are about to change the way we work. Don Tapscott explains why the rest of us need to shape up”.

Man kan ju undra hur bra det är för ens personliga utveckling att arbeta i ett företag där man inte får använda dom nya grejorna. Eller är jag ute och cyklar?

[2008-12-15: Se även The Ultimate Social Media Etiquette Handbook för tips om hur man bör bete sig i dom sociala medierna].

Swedbank, Sparbankerna och Sparbanksstiftelserna har börjat smyglansera Ekonomikompassen. Det är ”en webbplats om privatekonomi. Syftet med sajten är dels att underlätta navigering inom privatekonomi samt dels att ge möjlighet till en grundläggande utbildning inom privatekonomi.” Det verkar som en säker idé, speciellt som sajten är på en säker webbplats (https).

Kompassen är byggd av den interaktiva reklambyrån Starring. Enligt Resumé var uppdraget att att bygga en plattform där människor mellan 18 och 25 kan lära sig mer om ekonomi. Disclaimer: jag har vid flera tillfällen inspirerat och rådgett Swedbank och Sparbankerna, men just detta projekt hade jag inte ens hört talas om. Jag har inte mer än hastigt kollat in sajten, så jag reserverar mig för brist på kunskap om skaparnas motiv och min eftertanke.

Den första anblicken är att Ekonomikompassen ser webb 2.0-ig ut och på ett snyggt sätt grafiskt kopplar till bankernas profil. Samtidigt verkar den lite vuxen-tråkig. ”Sparverktyg” och ”Räkneverktyg”, hur kul låter det? Men det kanske krävs för att det hela skall verka seriöst. Projektledaren Jonas Hedegard är ”läskigt nöjd” med funktionen där man kan räkna ut hur lång tid det tar att spara till en viss summa, göra en budget och räkna ut hur mycket småutgifter, som kaffe och hyrfilm, kostar på ett år. När jag tittade närmare på hur det gick till gick min första tanke till mobilen. Sånt vore det ballt om man matade in via webb/sms när man handlar. Och apropå tankar – idéer verkar dom ta vara på.

För egen del är jag alltså mest imponerad av funktionen ”Din bankidé”. Där kan man komma med egna idéer, rösta på idéer och diskutera idéer. Coolt. Det har redan kommit in massor, just nu toppar Märk pengarna i ett sparkonto. Hoppas verkligen att banken tar vara på några, just nu är det tunt när det gäller förverkligandet. ”Idéerna” är sådana som banken redan levererar, eller så lyssnar dom dåligt. Typ ”Arkitekt1” vill koppla sin bunt bonuskort i olika butiker till sitt bankkort. Idén är ”Såld!” (borde vara ”köpt”) tycker ”Banken” som svarar: ”Om du har ett Bankkort Visa hos Swedbank så kan du faktisk samla bonus redan idag. Det är kopplat till Intersport”. Allså, inget nytt under solen och bara för Intersport.

Första gången jag kikade på Ekonomikompassen var i slutet av september. Då registrerade jag enkelt ”weconverse” och märkte att Ekonomikompassen inte var så säker. Det finns en trevlig funktion som heter ”Fråga banken”. Signaturen Yda12 ställde den 18 september en fråga om kreditkort, som signaturen ”Banken” besvarade samma dag. Men funktionen är också ett slags diskussinsforum, alla medlemmar verkar kunna svara. Läskigt nog så verkar dom andra svaren handla om en helt annan fråga, se utskriften i fraga-banken_index (pdf). Hoppsan. Elak som jag är loggade jag dessutom ut och registrerade mig även med namnet ”Swedbank” (se bilden). Dock avstog jag från att svara på andra frågor med den säkra signaturen. Via en bakväg (epost till lite kontakter) påpekade jag felen, som åtgärdades snabbt. Det var lite (delvis kända) fel i databasen och numera är dom officiella svaren tydligt markerade med ”Banken svarar” och en orange platta bakom signaturen. Extra pluspoäng till en bank som vågar köra igång och rätta missar på vägen. Lite ”beta”-tänk liksom, helt OK när det inte är några superallvarliga risker.

Naturligtvis finns det Ekonomiska spelet, spel är alltid kul. Även om just detta inte var så rafflande. Skulle också gärna ha sett nåt mer socialt, communityaktigt. Och som sagt, mer mobilt.  I Kunskapsbanken finns något som dom kallar för podcasts, men det verkar (än så länge) bara vara ljudfiler som man kan lyssna på och ladda ner manuellt. Där finns också ett gäng Guider, dvs videofilmer av olika slag. Även om man inte kan skicka vidare filmerna så tror jag att dom, liksom hela Ekonomikompassen, faktiskt är en ganska bra grej. Bättre än traditionellt tråkig bankinformation. Fast, det är det målgruppen som avgör.

Ekonomikompassen var närvarande som utställare hos Digitala Akademien förra veckan. Eftersom det var ett hundratal lärare där så ser Swedbank och Sparbankerna det säkert som ett sätt att via skolan låta eleverna känna på, och bygga, sitt varumärke. Om än på ett subtilt sätt.

[Uppdatering 2008-12-12: Jämför Danske Banks Pengaborgen.se som jag skriver om i Skolmarknad.info. Noterar också att det här inlägget är googleträff tre just nu (efter ekonomikompassen.se och dess utvecklingsblogg).]