Jag och många andra saknar i konferenssammanhang alla duktiga svenska tjejer. Dom finns ju, genomför en massa spännande saker, men ofta utan att synas på scen. Männen dominerar. Men nu kommer Geek Girl Meetup, ett initiativ av Andie Nordgren, Heidi Harman och Mimi Du. Dom har nu den smarta ambitionen att:

”dra igång ett teknikevent fokuserat på kod, webb, entreprenörskap och nörd-tjejer. I vår blir det en heldagskonferens, och fram tills dess träffas vi under avslappnade former en gång i månaden eller oftare för att prata teknik, nätverka och planera vårens stora Geek Girl Meetup för den som vill”.

 Första gången är nu på torsdag (den 27/11) klockan 19, se deras webbplats för mer info.

Jag har precis lyssnat igenom ett avnitt av Tech Nation. Programmets värd, Dr. Moira Gunn, brukar intervjua spännande författare. I det här avsnittet är det Dr. Gary Small som delar med sig av tankarna kring hans pinfärska bok iBrain: surviving the technological alterations of the modern mind. Så här beskriver förlaget vad dom 256 sidorna handlar om:

”Today’s frenetic progress in technology, communications, and lifestyles is evolving the way young brains develop, function, and process information – creating new neural pathways and altering brain activity at a biochemical level”.

En spännande kombination är dels att den bakomliggande forskningen baseras till stor del på studier med hjälp av Funktionell magnetresonansavbildning (fMRI), dvs en dynamiskt presentation av hjärnans blodgenomströmning. Enligt Small kan man på det sättet ”mäta i princip alla typer av mentala känslor”. Dels att det empiriska materialet till stor del rör teknologier som Internet, mobiltelefoner och datorspel.

Gunn och Small konverserar en hel del, på ett öppet och nyfiket sätt, kring vad som kan tänkas vara bra och dåligt när nya beteendemönster verkar forma nya hjärnor. Jag måste bara läsa boken!

[Uppdatering 2008-11-27]: Business Week publicerar en serie artiklar författade av Don Tapscott. Den som heter How Digital Technology Has Changed the Brain är väldigt intressant i det här sammanhanget. Mer av Don’s grejor hittar du på Grownupdigital.com.

[Uppdatering 2009-02-12]: Boken ”Distracted” av Maggie Jackson verkar i sammanhanget vara rätt intressant. Wired publicerade i dagarna en intervju med henne under titeln Digital overload is frying our brains (tipstack till Mikael Pawlo).

I går kväll var jag på Digitala Akademins nätverksträff. Därifrån livebloggade jag återigen med hjälp av CoverItLive, ett fantastiskt verktyg som jag rekommenderar alla att pröva. Jag skrev, fotade, videofilmade, messade samt till och med kopierade in en teckning från den fantastiska Max Entin. Nedan har jag klistrat in den arkiverade versionen av livebloggen.

Barbara Gibson är Chair för IABC (International Association of Business Communicators, runt 16 000 medlemmar i 70 länder). Jag hörde henne i IABC:s podcast Cafe2Go och vi fick kontakt via twitter.com/Barb_G när jag i augusti satt i X2000 på väg till Köpenhamn. Under de senaste veckorna har Barbara turnerat runt jorden och mött IABC:s medlemmar i olika länder. Det har varit spännande att följa hennes tweetar som handlat om såväl affärs- som privatliv.

Alldeles nyss (*) publicerade hon inlägget http://barbgibson.x.iabc.com/2008/11/17/wake-up-call-for-communicators-not-yet-tuned-in-to-social-media/. Jag saxar en mening apropå sociala medier:

”And I’ve been surprised at the very large numbers of communication professionals who still don’t seem to have either understanding or interest in learning more”.

Det känns skönt, ty jag har ungefär samma känsla efter att ha mött många professionella kommunikatörer i Sverige. Med andra ord ligger vi inte efter. Skämt åsido, om du ännu inte förstår är det kanske dags att börja.

* I eftermiddags tweetade Barbara om blogginlägget bakom mitt inlägg. Jag satt då och jobbade medan jag väntade på att min dotter skulle bli klar med teaterlektionen. Direkt skrev jag ihop det du nyss läst, men typiskt nog så kraschade Vista precis när jag skulle publicera. Det sög, för allt detta hade varit ett skönt svar på Barbaras rop efter bevis.

Många har frågat mig vad jag tycker om Scandinavian Interactive Media Event 08 (SIME 08). Svaret är kort och gott ”sådär”. Tidigare (både under 90-talet) och under senare år har jag några gånger gått som gratisgäst. I år tyckte jag att det var dags att betala dom nära 10 000 kronorna som kalaset kostade (exkl Award-middagen). Så här i efterskott vet jag inte om det var värt dom pengarna (och tiden) för min del.

Fler än jag har påpekat att numera behöver man inte längre åka på konferenser för att få pejl på det senaste inom webb 2.0, sociala medier och annat ”interaktivt”. Det finns gott om arrangörer och deltagare som live dokumenterar det som händer runt om i världen.

Naturligtvis är det ett hästjobb att förbereda och genomföra ett arrangemang som SIME. Gissningsvis var ambitionerna högre än det som faktiskt blev. Inte underlättades det hela av att mingel/fest-lokalen Ambassadeur drabbades av en vattenskada precis innan. Eftersom jag rent allmänt försöker tona ner min kritiska sida (typ ”gnäll”, även om det är svårt :-) delar jag i stället med mig av några personliga gillanden.

För det första var inramningen på Rigoletto estetiskt tlltalande. Rigoletto är ju huvudsakligen en biograf, men SIME hade fått till en otroligt skön scen, projektion och ljudkuliss. Vidare, jag träffade massor av såväl gamla som nya bekanta. Och det är alltid värdefullt och mysigt att mötas IRL. Joi Itos presentation den första dagen tyckte jag var lysande, även om jag hörde andra som tyckte att det var lite för mycket om Creative Commons. Bra var även Morten Lund som öppnade hela eventet. Speciellt att han ödmjukt tryckte på att han haft tur (vilken svikit en del på sistone). Tyvärr missade jag Hans Rosling (eftersom förseningen i programmet växte under dagens gång). Men efter mitt egna em-gig på annat håll hann jag tillbaks till en ”What are the other 6 billions people doing”-panel, där Mahesh Kumar gav en strålande, delvis chockerande, inblick i det Indiska läget.

Dag 2 öppnades kanon med Dan Dubno som gav en personlig betraktelse av Obama-kampanjen och presidentvalet i USA. Han lyfte bland annat fram humorns nya/starka roll. Ulf Ekberg från/med Ace of Base har jag redan bloggat om. Det han gjorde på scen var en sån där grej om gjorde mig glad över att vara på plats. Mohamed El-Fatatry, grundare av Muxlim.com, gav en suverän och tänkvärd bild av sin skapelse. Dito gjorde Peter Sunde, en av dom som grundat Pirate Bay, som blev stolt av sin insats. Den sista timmen skippade jag pga förseningen även denna dag och att jag skulle samla in loppisgrejor till vår scoutkår. Dock gled jag in på efterfesten, tog några glas och träffade folk. Inklusive Joakim Nyström, där vi efter ett långt samtal kom på att vi redan kände (till) varandra i och med att vi till sist bytte visitkort.

Som du märker länkar jag inte till något innehåll på SIME:s webbplats. Det finns liksom inte så mycket stöd där för en bloggare som jag. Inte ens länkar till (den inkompletta) listan över talare.

I alla fulla fall är jag glad över att SIME finns (hoppas på en återkomst). Skandinavien vore bra mycket fattigare utan ett event som detta. Dessutom träffade jag massor av folk som var alltifrån galet nöjda till ganska glada över att vara där/med.