I morse hade jag förmånen att äta frukost hos PR- och kommunikationsbyrån Springtime, och framförallt höra om ett par spännande case. Det ena, om sociala medier i Kina, lämnar jag för tillfället åt sidan även om det var synnerligen intressant. Men det andra, baserat på kampanjen ”In an Absolut world” och hur den mexikanska tolkningen orsakade en del rabalder vill jag gärna att vi konverserar lite kring. Först några ord om att Springtime äter sin egna medicin.
Idag lanserar Springtime nämligen sin nya webbplats, eller rättare sagt webbplatser. Bilden här intill (miss att dom inte skrivit ”Springtime” på skylten) är knyckt från ning.springtime.nu, dit man numera omdirigeras från www.springtime.nu. På välkomstsidan kan vi läsa ”Det här är vår medarbetarcommunity där vi delar med oss av händelser och tips. Sprid gärna vidare!” Basen verkar alltså vara ett community baserat på verktyget Ning (som jag bloggat om tidigare). Observera att Ning är en ”hostad” tjänst, dvs själva systemet ligger på en webbserver som Springtime vare sig äger eller har full kontroll över. Samma sak gäller wiki.springtime.nu, ”Springtimes wiki om sociala medier”. Den är i sin tur baserad på webbtjänsten wikispaces. Bland sidorna finns ”Fler företag som arbetar med social media monitoring”. Hepp, man är inte rädd för att erkänna, och bjuda på kunskapen om, att det finns fler leverantörer inom området. Dessutom har dom (sedan tidigare) Springtimebloggen som bygger på Typepad. Även det en ”hostad” tjänst. Ett synnerligen modigt steg för att pröva nya vägar, inspirera oss alla och skapa mer underlag för nya lärdomar och insikter.
Men åter till Absolut-caset. Vi som var där fick med oss en mapp som bland annat mer i detalj beskriver morgonens föreläsningar under rubriken ”Nätets gräsrötter slår till – Kriskommunikation i sociala medier”. Tyvärr hittar jag inte den rapporten i fulltext på nätet (men är övertygad om att den kommer upp och att dom kommer påpeka detta bland kommentarerna till det här blogginlägget). Däremot finns det ett kort inslag bland exemplen i wikin. Kort och gott hade den lokala Absolut-byrån i Mexico gjort annonser där de lekt med gränsdragningar mellan USA och Mexiko. Det greppet gillades inte av alla. En gnista i bloggosfären spred sig ganska fort ända upp till gammelmedia (ex CNN). Bland det tänkvärda är antalet kommentarer i de olika bloggarna, tex hos Absolut själva 3424 stycken (343 sidor)! Och att Paula Eriksson, VP Corporate communications V&S Absolut Spritis, den 6 april 2008 bad om ursäkt, drog in mexikoannonserna och lovade åtgärda processen för att godkänna lokala annonser.
Detta fick mig att tänka på en liknande händelse. För ett par veckor sedan drog Donkin Donuts tillbaka en nätvideokampanj. En hyfsat känd TV-personlighet/taleskvinna figurerade nämligen i videon iförd en Palestinasjal. Vissa uppfattade detta som ett politiskt stöd vissa aktörer i mellanöstern. Läs mer hos exempelvis David Kiley i hans blogg Brand new day.
Intressant nog så är ”den konservativa debattören” Michelle Malkin rätt flitig pådrivare i båda fallen. En typ av sociala medieaktörer som utnyttjar kända varumärken som slagträn för att föra en politisk debatt. En utveckling som Naomi Klein pekade på i sin bok ”No Logo” för många år sedan.
Den stora och svåra frågan är var man som varumärkesägare står (för). Är det rätt att be om ursäkt för att andra väljer att försöka fylla varumärket med ett innehåll man inte står för? En jämra intressant radda tankar om ursäkter levererar NYT-journalisten Kevin Sack i artikeln ”Doctors Say Im Sorry Before See You in Court”, Gerald Baron i sin Crisisblogger under rubriken ”The moral (and economic) value of saying you’re sorry” och naturligtvis PR-konsulterna Shel Holtz och Neville Hobson som samtalar om saken.
Jag tycker att i grund och botten handlar det om ansvarstagande och intention. Jämför uppsåt i juridiken. Absolut ville knappast på allvar flytta gränsen mellan Mexiko och USA. Dunkin Donut ville lika lite hjälteförklara vissa aktörer i mellanöstern. Fast gränsdragning mellen intention och handling är rätt luddig. Lätt är det som sagt inte. Däremot är det solklart att vi lär få se mer av den här typen av agerande. Och även om det bara är få fall som når massan, så sker det redan nu i massa små konversationer. Har du inte redan tidigare funderat på det här så är det hög tid. Eller?