Reality Club har med mig i sitt senaste månadsbrev. Där finns också Lorentz Lyttkens och Isabelle Hallings läsvärda tankar. Min text (pdf i redigerat nyhetsbrevslayout) lyder som följer:

Du är för tidigt ute.
Det här är ett parlament och här talar man.
Det bästa råd jag kan ge dig nu är att börja spara till ditt barns utbildning.
En doktorsavhandling kan inte börja med ”Det var en gång i tiden”.

Fyra till synes obegripliga uttalanden, alla tagna ur sitt sammanhang. Men för mig har just dom meningarna betytt mycket, och den första får jag höra jämt. Mina insatser som talare, konsult och forskare tenderar ju att handla om okända utmaningar och möjligheter. Oftast blir det härliga möten med människor. Ibland extremt jobbiga utmaningar. Som när jag 1994 blev utbuad av tusen brevbärare i Globen. Dom gillade inte det där med elektroniska julkort. En annan gång kom tre danska direktörer fram och bad om ursäkt efter mitt föredrag. Fyrtiofem minuter tidigare hade dom nämligen tänkt kasta ut mig. Nu var dom i stället otroligt tacksamma för sina nyvunna insikter. Sånt är kul.

Nya presentationsverktyg, som Internet, laptops och mp3-spelare, är helt otroliga. Som föreläsare kan jag visa det okända i stället för att bara prata om det. Typ, försök att med ord beskriva en tag cloud widget för någon som aldrig sett vare sig det ena eller det andra.  Likaså är det läckrare att låta Lubbe prata om lortsverige, än att bara citera honom. Och vänta bara tills du får höra vad Milton tycker om reklam på Internet. Eller se Hans härja med statistiken. Men, många i talarlandet har svårt att tänka om. Därför var det betydelsefullt när Riksdagens Talman upplyste mig att jag skulle föreläsa i ett parlament. Där man ”parlar” skall man inte ha vare sig bild, video eller ljud. Så det fick jag fixa själv. Något som påverkat hur jag ser på parlamentets möjligheter att förändra världen.

Att jag studerar möten mellan skolan och marknaden, barn och livet, lärare och reklamare, tvål och teknik, gammalt och nytt – det beror bland annat på rådet från en kvinna när hon hörde att jag precis blivit far. Vi satt bland astronauter, filmregissörer, bankdirektörer, zoologer, IT-utvecklare, riskkapitalister, skådespelare och läkare. Då slog det mig. Spara till utbildning är en förlegad idé, vi skall tänka om och göra något nytt för våra barn. I stället för att ge dom en gammal skola.

Att i föreläsningsform få konversera med andra om det jag kan, tycker och vill är fantastiskt. Hör gärna av dig om du vill tänka (mer) om förändringar i medielandskapet, värderingar, varumärken, meningen med livet eller vad skolan kan lära av marknaden och tvärtom. Jag gillar tvärtom. Naturligtvis börjar min avhandling med ”Once upon a time”.

Nyckelord: Frustration, Rekognition, Emotion, Provokation
Målgrupp: Människor, gärna av olika slag