(Läste igenom det här efter jag skrivit klart och funderade på om jag skulle vänta ett tag och kyla ner ilskan, men valde inte. Vill faktiskt visa hur jag känner. Vill ni i stället bli upplyfta skall ni kolla Chocolate och framförallt Rapp Collins nedan).

[Uppdatering 2008-02-08] I går kväll läste jag Myndigheten för Skolutvecklings pappersrapport Digitala lärresurser – möjlighter och utmaningar för skolan. Där fann jag en hänvisning till Regeringskansliets skolwebb, som är ”en webbplats för skolan”. Dessutom har Växjö Kommun Skolwebben, som faktiskt till skillnad från Stockholms stads grej ÄR en webb. I Nyköping erbjuds SKOLWEBBEN,  en ”mötesplats och ett verktyg för elever och personal vid Nyköpings skolor”. (Kolla gärna, rätt långt från kommunens påkostade reklamkampanjer). Google listar en lång rad kommuner med ”skolwebbar”. Allså fann jag mig nödsakad att redigera detta inlägg genom att genomgående skriva ”Stockholms Skolwebb”, när det är deras (jag vägrar skriva vår, eller våran) skolwebb det är frågan om.

Båda mina barn går i Stockholms stads skolor. Sonen bytte för andra gången till en ny skola och studerar just ni i sjätte klass på Blommensbergsskolan. I höstas fick vi föräldrar veta att Stockholms Skolwebb kommit igång, och att det är den vägen vi skall få och ge information om våra barn.

Direkt när jag hörde detta (sittande i ett skolrådsmöte) surfade jag till Skolwebben Stockholms Skolwebb och hajjade till rejält. Det såg riktigt dåligt ut, alltifrån namnet till resten. Tills idag har jag bara kikat in ett par gånger och konsterat att jag inte vill ha med eländet att göra.

Idag gick jag dock in igen för att kolla ”omdömena” om min son. Jag har använt datorer i över 30 år. Det tog mig nästan 10 minuter innan jag hittade dokumenten i fråga. Jag vill inte trötta er, och har inte tid, att orera om sklten.

Däremot berömmer jag lärarna som lyckats få in data. Konstaterar bara att Stockholms Skolwebb är det värsta (i betydelsen dåligt) system jag sett på länge, kanske någonsin.

En snabb googling ger vid handen att systemet utvecklats av TietoEnator (som för övrigt har sin logotyp uppe till höger i systemet). Det ärr byggt på Rexnet som TietoEnator förvärvade från Kommunförbundet i Gävleborg 2002. Snacka om inkompetenta köpare i Staden och dito utvecklare hos TietoEnator samt kunder (skolor) som väljer/tvingas använda den sura soppan.

Kompetenta köpare och utvecklare hittade man exempelvis på Web Service Award förra veckan, speciellt Daniel Schwieler som föreläste om Design för vardagsvanor. En positiv sak i sammanhanget är att jag stötte på den inspirerande bloggen Inuseful (dom bakomliggande konsulterna dök upp när jag googlade på Skolwebb, vet dock inte vad dom gjort för Stockholms stad). Vi dom fick jag syn på Cocolate agency, så långt från Skolwebbens navigation man kan komma. Och formgivaren Erik Roos på 112 61 tipsade mig om Rappcollins.com – snacka om skön webbplats!

Antar att jag som medborgare har rätt att få informationen som finns i Skolwebben Stockholms Skolwebb pappersvägen, vilket jag skall göra framledes eftersom jag vill demonstrera mitt missnöde (rätt felstavat). Ni som känner mig (och därför vet att jag ogillar papper) förstår nog hur det svider i mig. Men det finns inget alternativ. Skolwebben Stockholms Skolwebb måste bort!

[Uppdaterat efter giget] En otroligt intensiv och lärorik eftermiddag vi fick tillsammans. Tack! Här är mina föreläsningsbilder (pdf), vill ni se livevideointrot så fanns den på plats redan när vi startade. Det blev ju mycket marknadsföring och mindre webb 2.0. I mina bilder hittar ni några som handlar om widgets och RSS. När det gäller det senare så hade jag tänkt visa inkluderingsaspekten, men den kan ni kolla i min RSS-skola. Vi fick heller inte tid för Dr Tim Tyson, men kolla (frysta) mabryonline.org och framförallt, lyssna på Bob Sprankles (Room 208:s lärare) inspelning av Tyson, om skolledarskap och hur man revolutionerar en skolwebbsatsning. Kollar ni bilderna noggrannt, så ser ni att det står ”presence app”, det är sånt som Twitter, Jaiku och Pownce. Har ni tid över (ha :-) så kan ni kolla Skolmarknad.info, mitt bloggande om mötet mellan skolan och marknaden.

I höst skall Myndigheten för Skolutveckling avvecklas, men människorna däri består och utvecklas. Inte heller försvinner dom bakomliggande uppdragen och projekten.  Skolutveckling har initierat och driver en tämligen omfattande verksamhet på webben, bland annat IT för pedagoger, Kolla källan, och Multimediabyrån.

När deras webbredaktörer nu ska samlas för en heldagskonferens fick jag frågan om att ”ha ett seminarium” under dagen. Vilken fråga – självklart vill jag det. Sedan dess har jag via omvägar hört att ryktet om min medverkan spritt sig till andra avdelningar, så det kommer fler än webbmänniskorna. Kulers, men…

…det sista gör mig lite extra nervös. Det är alltid svårt att balansera ett bra innehåll för dom som redan kan en massa webb 2.0 och dom som inte har en aaaaning. Flera av deltagarna har tydligen sett webbvideon med mitt EDEN-gig, så där dör direkt en massa darlings. Fast, jag tror nog mig ha en del kaniner i laptopen och ser framförallt fram emot en givande konversation om vad som behöver göras och hur…

Denna dag möts två av mina hjärtefrågor skolan och sociala datorbaserade verktyg. Tips mottages tacksam!

En vanlig fråga är vilka man skall konversera med? I den praktiska vardagen kan det handla om en organisation som via bloggare vill engagera en viss målgrupp. Teoretiskt skall man då, på rätt sätt, kontakta rätt bloggare.  Iden med sociala medier är ju att någon i sin tur konverserar med andra som konverserar med andra, som…

Det finns ett otal anekdoter, magkänsloinnehavare, teorier och modeller kring buzz, viral, social graphs, social network analysis, med mera. Tidigare har jag i QritiQ (del 1 och del 2) tillsammans med Ola och Anders tagit upp Malcolm Gladwells Tipping point (med kärnbegreppen Connectors, Mavens och Salesmen of ideas).

Idag tipsade Peter Nõu mig om Wireds Fast Companys Is the Tipping Point Toast? som fokuserar sociologiprofessorn Duncan Watts forskning och idéer. Klart lästvärd, men Inte för att den ger något handfast råd om vem just du skall konversera med, det beror ju som vanligt på situationen. I stället får du på ett lättsmält sätt en översiktligt historieskrivning och Duncan Watts bild som kompletterar Gladwells och andras.

Det märks när man bloggar, och det gäller även matematikentusiasm, vilket jag återkommer till nedan apropå Matematikbiennalen 2008 som pågår även idag.

I går fick jag en anonym kommentar på weconverse från någon som startat en spegelblogg av Skandiabankens VD-blogg. Upppenbarligen är den anonyme specifikt lite besviken över Skandiabankens sätt att hantera kommentarer, vilket var en del av det jag förde fram i mitt välkommenterade inlägg Skandiabankens smink, apropå Skandiabanken blogg.

När jag kollade upp spegelbloggen (länkar inte dit förrän jag känner mig säkrare på vad det är för en filur), och VD:ns dito noterade jag att även den senare numera erbjuder RSS, vilket var på tiden. Faktum är att jag efter mitt inlägg totalt ignorerat VD-bloggen eftersom den inte haft RSS. Utöver det passar jag på att dela med mig av min irritation över att när jag numera vill logga in i deras Internetbank så öppnas ett nytt webbläsarfönster – otroligt irriterande.

Dessutom passade jag på att googla på "skandiabankens blogg" och "skandiabanken blogg". Ser man på, mitt inlägg är första respektive tredje träff och en hel del av toppträffarna i övrigt relaterar till det jag skrev. Det mina medkonversatörer, är kraften i en blogg.

Låt mig repetera att jag skrev förra inlägget och detta dels för att vi kan alla lära oss av modiga aktörer som Fredrik Sauter på Skandiabanken. Och jag som kund vill bidra med mina tankar om hur dom kan göra bättre, även om dom inte verkar vare sig lyssna eller kommentera. Disclaimer: förra veckan blev jag ombedd av en annan bank att hjälpa dom inom området webb 2.0 och sociala medier.

Mattelust

I går eftermiddag publicerade jag på Skolmarknad.info  Matematiklust, första intrycket från Matematikbiennalen 2008. Rubriken inleddes med mattelust av ett speciellt skäl. För detaljer se inlägget, men jag räknar med att fler än jag kommer söka på dom postivia orden, gärna för att visa för andra (som jag gör nu).

Nar jag idag googlar på "matematiklust" går dom första träffarna (indirekt) till det jag skrev. Jag roade mig i morse med att läsa igenoma Metro, Stockholm City, SvD och DN som inte hade ett ord om biennalen, med undantag för Astrid Petterssons debattinlägg.

Today I learned through futurambs really interesting post Volvo IT blocks sites mentioning "social software", The reason, as echoed by futuramb is:

[weconverse and other sites] is categorised as Social Networking and Personal Sites. Volvo Group provides access to a subset of web sites through its Internet services. Other web site categories are blocked.

So cool, I feel both socially discriminated, and sorry for the folks at Volvo, compare my earlier thoughts on the issue. Perhaps they can find comfort by chewing Ahlgrens candy cars temporarily shaped as Volvo cars (co-branded marketing campaign, most discussed topic right now at the Swedish Bloggportalen).

On a side note, I am currently discussing with a client about a learning project concerning social media for a group of selected managers. We cannot use Facebook, because their enterprise has blocked the access to it. Easy thing to choose another social network – but not for adding value to the project. Rather, the result might be the other way around.