Mycket data, massa buzz, obefintlig källkritik. Nyligen släppte Technorati sin rapport State of the Blogosphere 2008 (notera att publikationen inte är tidsstämplad). Många är vi som väntat på detta, eftersom rapportserien legat nere ett tag. Mycket riktigt så pingade och flödade nyheten snabbt ut på webben. Exempelvis har i Sverige Martin Jönsson, betalfa, JMW och många andra bloggat om den.

Så fort jag hörde talas om släppet surfade jag dit. Lite spänd, eftersom jag tyckt att Technoratis tidigare rapporter varit väl fokuserade dels på USA, dels det som just Technorati indexerar. Lite nationellt tänk liksom, dvs världen=USA. Scrollade ner på rapporterns första sida och hittade formuleringen:

”To find out, we conducted a survey from a random sample from more than 1.2 million bloggers who have registered with Technorati”

Det lät ju intressant, 1 200 000 bloggare som underlag – eller? Jag fattade av rapportens inledning att ”blogg” och ”bloggare” var rätt vagt och löst. Liksom att jag började fundera på betydelsen av ”registered with Technorati”. Tror inte att weconverse är registrerad där, men vem vet? Med antennen uppe klickade jag därefter på Technorati’s methodology. Om inte annat för att jag själv undervisat och skrivit om e-metodologi på akademisk nivå (tack Företagsekonomiska institutionen för att ni låter det ligga kvar på er webbplats). Nåväl, Technorati förklarar att dom:

”emailed a survey invitation to a random sample of Technorati registered users around the world. To qualify for the survey, respondents needed to be bloggers over 18 years old. The survey was hosted by Decipher Inc., was in the field from July 28, 2008 through August 4, 2008, and received 1,290 completed responses from 66 countries”

Med andra ord gäller en hel data bara dom som är över 18 år (hur Technorati nu vet det). Det är vidare inte frågan om över en miljon som svarat, utan drygt 1 000 respondenter. Och förmodligen en svarsfrekvens på 0,1 procent (eller ett bortfall på 99,9 procent) [strykning 18:10, förmodligen mycket högre svarsfrekvens, eftersom dom skriver ”random sample of”]. Jag hittar inget om bortfallsanalys, och undrar därför om det kan vara så att många av dom som inte svarat är så stora bloggare att dom helt enkelt inte svarar på e-post. Plus, räknar vi om underlaget lite blir det 19,55 respondenter per land (givet att fördelningen länder emellan är jämn, vilket jag betvivlar). Värre (läs sämre) än TV-tittarmätningarna i Sverige.

Då la jag av. Gav upp. Tänkte, jag struntar i att ta upp deras rapport i olika sammanhang. Men ångrade mig i går när det här med kritisk granskning kom upp på Kunskapens dag. Min poäng när det gäller bristen på källkritik är att det är inget nytt problem (i skolan). Det har det varit länge, utan att någon gjort nåt åt det. Fast jag försöker, och SR:s granskning av fakta bakom Björklunds påståenden är lysande. Vem som helst kunde gjort det för länge sedan. Så det är bäst att jag försöker, fast med Technorati.

Naturligtvis hindrar inte det att Technarotis rapport innehåller massa intressanta data, analyser och slutsatser. Men dom måste sättas i ett sammanhang och tolkas utifrån kvalitén på källan. Och den är bitvis rätt beklaglig tycker jag.

Eller har jag missat nåt? Du har kanske tagit dig tid att studera och reflektera över rapporten i sin helhet. Jag är som vanligt öppen för (mot)kritik.

I ett annat forum har talböckers vara eller inte vara varit föremål för diskussion. Där lutar några åt att det är en dödfödd idé. Så icke jag. Och då tänker jag inte på att talböcker är ett utmärkt verktyg för dyslektiker. Nej, som vanligt när det gäller tillgänglighet är det bra för oss alla.

Årets tema för Kunskapens dag, som arrangeras av Nationalencyklopedin, var ”Ung Kunskap”. Kunskap, då brukar man tänka böcker. Tänk om – man kan lyssna i stället för att läsa. Och tänk, det kan man. Det börjar nu finnas ett rikt, och växande, utbud av ljud/talböcker. Mycket mer än bara skönlitteratur, utan även fack/fakta-böcker inom i princip alla tänkbara områden.

Exempelvis Bokus säljer talböcker, i form av mp3-filer man laddar ner till sin mp3-spelare, iPod/iPhone, Zune, mobiltelefon eller vad man nu har. Själv har jag i många år köpt talböcker från Audible, Dom startade innan mp3-spelare blev spridda, så i början gick jag omkring med deras egenutvecklade spelare. Men numera stödjer Audible en massa olika plattformar. I deras fall handlar det om att kopieringsskyddet, eller Digital Rights Management (DRM) som det kallas på fackspråk, gör att alla spelare inte funkar med Audibles böcke. Plus att man inte kan låna ut böckerna till vänner, såvida man inte lånar ut spelaren också.

Just nu är jag uppfylld av Dan Pinks ”A whole new mind”, som gavs ut för tre år sedan. Jag hörde talas om den boken för några år sedan via podcastande skolfolk i USA. Se Wikipedia för en avskalad och rationell sammanfattning. Men man måste lyssna för att känna in ordentligt. I det här fallet är det Dan själv som läser. Dessutom är han otroligt modig och bjuder in alla att höra av sig till honom via e-post. Naturligtvis har han ockå en egen webbplats/blogg. Jag har precis lyssnat igenom A whole new mind som talbok (från just Audible). Tänk om du investerade drygt sex timmar av din dyrbara tid för att också höra och förstå varför vi måste tänka om. Om inte annat för din personliga utveckling. Även om jag, Dan och massor av andra siktar på att utveckla hela mänskligheten.

Jag brukar lyssna när jag promererar, åker kommunalt, kör bil, lagar mat, tvättar. Rätt ofta brukar jag avsluta dagen med att lyssna en stund i sängen. Och jodå, jag lyssnar på deckare och annat skönlitterärt också. Däremot tillbringar jag allt mindre tid med att läsa text på döda träd. Men det anade du nog redan.

Vill du pröva Audible så kan du gratis få två böcker genom att surfa till www.audible.com/twit. Stalltips: om du inte redan direkt bestämmer dig för att du i princip vill bli prenumerant och automatiskt få, och betala, för talböcker varje månad, då skall du ladda ner dina provexemplar och därefter omedelbart säga upp abonnemanget.

Själv har jag just nu fyra böcker i credit hos Audible. Har du tips på nåt jag borde lyssna på

[Uppdaterad 15:35, nedan om undersökningen] För en knapp vecka sedan upptäckte jag en liten bugg i publiceringssystemet TypePad. Med hjälp av deras tjänster (en av väst-världens största aktörer inom området) driver jag ett antal bloggar. I detta fall handlade det om blogg.podernize.se. Jag rapporterade felet via deras lätt funna supportsystem. Det vill säga jag lade upp en ”problem report ticket”. Det var ingen allvarlig bugg, förmodligen är vi väldigt få som råkat ange ett mellanslag i stället för tomt fält som namn på en publiceringsenhet (Typelist för dom som kan systemet). Nåväl, felrapporteringen var smidig och jag lyckades på egen hand fixa mitt lilla problem (lägga till en AddThis). Fyra (4) timmar senare kom svaret:

Hi Richard,
Thanks for the note.  We have reported this issue to our engineers and hope to have this resolved soon. We apologize for any inconvenience and appreciate your patience as we work to correct this. Please let us know if you have any questions in the meantime.
Thanks,
Zalary

Det kallar jag bra support. Kolla gärna hur bra Typepad hanterade en mer allvarlig kris för några år sedan.

Med Microsoft är det en annan sak. Jag är väl medveten om att dom har fler och mer komplexa produkter. Jag är knappast ensam om att känna att det är helt lönlöst att få support från dom. Jag vet inte vart jag skall vända mig. Är det den som levererat hårdvaran eller är det Microsoft? Om det senare, var skall man leta efter support? Så i princip försöker jag lösa problemen själv eller genom någon bekant/vän som kanske kan.

Microsoft har en otroligt bra programvara som heter Windows Live Writer (WLW). Den är fortfarande i beta och gratis. Med dess hjälp underlättas bloggandet enormt, speciellt när man inte är uppkopplad (vilket händer även mig). Tidigare har det varit problem med svenska tecken, beroende på hur bloggen är inställd. Det är en sak som varit föremål för diskussion i både bloggar och diskussionsforum. Utvecklarna har antytt att kommande versioner skulle åtgärda problemet. Och jag hade lärt mig att undvika svenska tecken i rubrikerna, eller gå in och redigera texten manuellt efter publicering.

För någon månad sedan kom det en ny version av WLW. Helt plötsligt kunde jag inte publicera till weconverse med WLW, och inläggen på www.skolmarknad.info blev i princip oläsliga. Kände att jag måste göra nåt. Letade länge och väl innan jag till slut hittade en felrapporteingskanal. Gav upp eftersom den ställde en massa frågor och det verkade aldrig som att jag fick chansen att rapportera mitt problem.

I stället slängde jag upp en fråga i Microsofts egna diskussionsforum om WLW. Tre dagar senare kom ett slags svar från Microsoft. Jag svarade, fick en ny fråga, svarade, och väntar. Idag, nära en vecka från min problemrapportering är det fortfarande ingen lösning i sikte. Under tiden är det en annan användare som verkar ha liknande problem som jag. Till saken hör att det dessutom är både krångligt och förvirrande att över huvud taget komma så långt så att man kan ställa frågor i Microsofts forum.

Som om inte detta vore nog fick jag i fredags, fyra dagar efter min fråga, följande mejl från MSN support survey:

Hvordan klarede vi os? Har du 3-5 minutter til at få feedback på den support, vi har givet dig? Din feedback giver Social Networking: Writer-supportgruppen mulighed for at forbedre din fremtidige supportoplevelse. Vi glæder os til at høre fra dig!

Klik her for at give os feedback: [borttagen länk]
Med venlig hilsen

Social Networking: Writer-supportteamet

Hallå, jag är svensk. Dessutom har jag inte fått någon lösning, knappt svar. Prövade enkäten (som var otroligt svårbesvarad) och det visade som vanligt att den var skit.

Oavsett dom problem jag har. Om du har en blogg, som WLW stödjer, och använder teckensystemet UTF-8. Då rekommenderar jag starkt Windows Live Writer.

Jag sitter i Rival (Mariatorget) på Kunskapens dag (arrangeras av Nationalencyklopedin tillsammans med ett gäng sponsorer). Uppkopplad via Hoist WiFi, Rival som erbjuder för 99 kr/dygn. Bra, eftersom mobiler inte har täckning här, men tveksam till kvalitén (verkar stanna upp ibland). Började att som vanligt anteckna i min laptop, sen kom jag på att det vore coolare (och mer lärorikt) att lvieblogga. Så jag gör det, första inläggen är rena ompostningar av dom anteckningar jag gjort de 40 första minutrarna innan jag fill upp livebloggen. Håll till godo. [Uppdatering 14:20, om du läser det här via RSS måste du gå till blogginlägget för att se livebloggen eftersom den är inbäddad i form av en Ajax-implementation]

[Update after the gig, and re-updated 2008-12-03]: First of all, thank you for attending NordLib 2.0. The (hash)tag we used was (#nordlib2008 (nordlib2008). We used them for images at Flickr and a search in the twitterstream. Here are: a recorded video with my full key note; my full screen slides at Slideshare;  six slides/page downloadable (pdf, 4.9 Mb); and a direct link to the archived bambuser livestream from my mobile. The official webcast is being converted inte separate films and will be published later. You (the audience) chose to hear about ”the next big thing” (see earlier post, pardon Google’s English) and not my personal reflections. Even so, I included those slides in the pdf. Some earlier thoughts can be found in my 1998 paper ”Marketing Research in the Digital Domain”. On a side note, for over a year I blogged at blogs.su.se/rgi, but it was removed by the SU IT-departement early this fall because I no longer have a formal affiliation with Stockholm University. Finally (for the moment) I am embedding our conference’s Twitterfountain here. Enjoy!

Here comes a very special gig post. So, if you usually ignore my gig announcements, please consider reading (and commenting) this one.

Early this summer I was approached by the Stockholm University Library (SUB). They (Camilla Smith and Helena Hedström) had successfully arranged a serie of internal Web 2.0/social media seminars for the library’s staff. Now they wanted to go further and produce both a conference and initiate a network for Nordic librarians. Hence they asked me if I was willing to be one of the speakers. Of course, I have always (well, during my almost 20 years at the Stockholm University) been impressed by SUB. In particular how they have approached and implemented electronic stuff. So I said yes, even though their budget is very tight.

After the summer the three of us discussed the way the confence could be set up and marketed. With virtually no money, being librarians – not marketers, it could be seen as a tough challenge. My advice was to live as we preach. That is, use social media to present and discuss social media. I told them to create a name for the conference, register a domain, set up a WordPress blog, and go ahead. So they did, with the help of Peter Elging, who also is with SUB. In addition I directed them to a couple of persons who might be willing to take care of some audio/video recording and podcasting matters. With the exception of the latter (which will follow), the rest is up and running.

Take a look at www.nordlib20.org, I am amazed by how far they have reached with so little resources. I am looking forward to the development of that particular social media space(s). And of course my key note on the morning of November 21.