[Uppdatering efter giget] Sent om sider har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf) och publicerat en video med stora delar av mitt föredrag. Livevideon med er finns arkiverad hos bambuser. Måste också be om ursäkt för ett litet hjärnsläpp jag fick. På frågan om ”varför vi blir mindre förändringsbenägna vid ökande ålder” hänvisade jag till en bok. Rätt är David Ingvars Det medvetna företaget (Timbro 1991).

Företagsekonomiska Föreningen (FEF) ordnar första onsdagen i varje månad en lunch med intressant föredragshållare och diskussion. Ofta får medlemmarna då ta del av dagsaktuella frågor inom deras fackområden och ett intressant meningsutbyte mellan forskningens och praktikens folk. Denna onsdag ansvarar FEF:s marknadsföringssektion för lunchen, och dess ordförande Micael Dahlén har bjudit in mig. Micael är en kanonkille, stor tänkare och handlingskraftig praktiker. Eftersom jag inte vet vad som är dagsaktuellt i början på april är rubriken lite allmänt, men innehållet lär bli diskutabelt.

Kort och gott är digital dashboard en slags digital instrumentbräda framtagen för den som "kör verksamheten". Begreppet kan också förklaras som en slags företagsledningspanel. Det handlar alltså om en teknik och metod för att på ett samlat sätt visa nyckelindikatorer från verksamheten. I ett kommersiellt företag kan det handla om intäktsflöde, kundtillströmning, lageromsättning, personalkostnader, antal öppna telefonlinjer till kundtjänst och så vidare. Bilden här visar hur det lär se ut hos Subaru, där man från en pågående annonskampanj kan se  "main message recall 42%", "tagline slogan recall 35%" och "brand image 70%". (Källa: Dashboards by example).

Vare sig idén eller terminologin är ny. Det härstammar från 1970-talet och ryms numera inom BI (Business Intelligence, eller ung. affärsbevakning på svenska). Idag stötte jag på Dashboard Spy, en blogg som bevakar området.

Det är två saker där jag tycker intressanta. För det första att fler och fler verksamheter verkar göra sina dashboard synliga för omvärlden. Det är ett sätt att dela data från den egna organisationen med omvärlden. Bilden här visar Indianapolis museum of Art Dashboard.  För det andra, jag undrar om det finns sådana delade digitala dashboards som låter andra välja vilka data som skall visas, var och hur?

Tack till Ilya Vedrashko hos Futerelab för tipset om Dashboard Spy.

I webbsammanhang är mashup en applikation (programvara) som kopplar samman data från två eller fler datakällor till ett integrerat verktyg. På mina gig brukar jag visa Twittervision och Wikipedia Vision som ett par exempel. Wickrpedia här på bilden är en annan mashup som jag strax skall berätta mer om. Och dessutom avsluta med en tuff fråga.

Ett spännande företag i sammanhanget är Kapow Technologies. Dom beskriver sig som "a market leader in Web 2.0 Mashup Server software that enables you to connect, collect, and mashup anything on the web".  Lyssna också gärna på en mycket bra intervju med Kapows Andreas Krohn av Tomas Wennström i Whats Next.

Andreas rapporterade från MashupCamp i Dublin för en månad sedan. Kolla sponsorloggorna här till vänster så ser ni några som tar mashups på allvar.

Mashups blir alltså allt populärare, intressantare, och enklare att både skapa och använda. I ett strategiskt perspektiv är det därför vikigt för oss som utvecklar saker för webben att tänka mindre på hanteringen av dom egna webbsidorna och mer på hur andra kan använda all data som organisationen så att säga sitter på. Konkret handlar det om att släppa kontrollen över data och se till att stödja hur omvärlden kommer åt den. Det senare sker ofta genom så kallade öppna API-er och/eller web services.

När jag i går hade Simon Winter som gästföreläsare på giicod så berättade han om den snart två år gamla studentuppsatsen Wickrpedia – integrering av sociala tjänster. Bakom det arbetet ligger (dåvarande?) studenten Johan Ekström som gjorde en mashup av Wikipedia (encyclopedi) och Flickr (fotodelning).

Simon berättade också att han brukar fråga folk hur många rader programkod Johan var behövde skriva för att kunna realisera Wickrpedia. Nu får du chansen att gissa – och kolla svaret . Sanningen du finner där torde få dig att börja fundera än mer på kraften i konversationen. Eller?

[Uppdatering efter giget]: Se där, mina föreläsningsbilder (pdf) och livevideon fanns redan från början hos bambuser. Kolla också gärna mitt ”Ännu en spik i webbplatskistan” och ännu hellre Erik Onneryds (då 14 år!) praktikantjobb 1997 om IKEA på webben. Ledsen att jag var tvungen att rusa iväg, men jag finns ju här :-)

Denna dag är det dags för Wednesday Relations The Conference 2008, ”den största årliga träffpunkten för personer som arbetar inom kundrelationer och CRM”.  Redan för tre år sen (den 7 december 2004) levererade jag ett seminarium om blogging åt deras medlemmar (föreläsningsbilder finns hos BAT). Men nu har verkligheten hunnit ikapp så pass att jag skall inspirera kring Sociala nätverk i andra generationsnes webb. Så här kommer programförklaringen lyda (när den kommer ut):

Internet tar allt mer över som huvudkanal. De mobila bredbanden växer snabbast i Sverige. Sociala medier tar mark från mass- och direktmarknadsföring. Begreppet webb 2.0 visar att vi använder webben på helt nya sätt. Tidiga sociala nätverkstjänster som Lunarstorm och MySpace utmanas av Facebook och Open Social. Allt det här innebär fantastiska möjligheter och spännande utmaningar för relationsmarknadsförare.

• Vad är egentligen sociala nätverk?
• Inspirerande exempel
• Från kommunikation till konversation
• Konsekvenser i ett RM-perspektiv
• Tips för varumärkesbyggare

[Uppdatering efter giget]: Spännande lunch med smarta frågor som för ovanlighetens skull fick mig att släppa min plan och glida in på en väldigt konversationsstyrd genomgång. Tror att det är första gången jag demonstrerat Pipes i ett sådant här sammanhang. Nåväl, nu har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf). Eftersom mötesformer (typ Estniska regeringens) kom upp vid ett par tillfällen tipsar jag dels om fenomenet okonferenser, dels om tankar kring möteseffektivitet.

Via olika omvägar har jag förmånen att under en förlängd lunch träffa en grupp informationschefer på dom olika departementen. Mitt uppdrag är att ge en uppdaterad bild av det som kallas webb 2.0 och leda en konversation kring utmaningar och möjligheter när det gäller sociala medier i ett informationsperspektiv.