I Resumé om Sveriges Bästa Byrå (9 mars 2007, s. 10) presenteras en undersökning om i vilka medier företagen tänker utveckla sina investeringar. Där ligger solklart ”Internet” i topp (75 % tänker göra det), med DM/DR som tvåa (drygt 40 %), fackpress trea (drygt 35 %) och kvällspress sist (drygt 10 %). I övrigt är medierna TV, Radio, Dagspress, Gratispress, Populärpress/tidskrifter, Utomhus, Sponsring och Annat. Tyvärr finns inte Resumés artikel på webben och dom hänvisar inte i detalj till källorna, så jag hittar inga exakta siffror eller mer om hur undersökningen genomförts. Som tidigare påpekat här säger även IRM-media att Internetinvesteringarna ökar kraftigt, plus 63 % fjärde kvartalet 2006 jämfört med året innan.

Jag tycker att branschen för länge sedan borde sett igenom att Internet inte är ett ”medium” på samma sätt som ”papper” inte är det i analyssammanhang. Vi har för länge sedan lärt oss att dela upp papperet i flera uttrycksformer, liksom etermedierna. Även om den gamlar traditionella uppdelningen inte är perfekt, så är den i alla fall bättre än bara papper respektive eter. Eftersom nu ”Internet” vuxit sig så stort är det dags för en mer noggrannare uppdelning. Speciellt som MPA (Magazine Publishers of America) nyligen sammanställt över 150 digitala initiativ hos amerikanska tidskrifter. Bland initiativen ingår webbvideo, RSS, bloggar, mobila editioner, communitites, mm.

Med andra ord finns det sedan länge olika medieformer på Internet. Dessutom går dom nu från att vara enkeltriktade till sin natur till att vara mångriktade. Vidare expanderar etablerade mediermer till Internet, när tex ”Fackpress” lägger upp video. Ännu mer komplicerat blir det när folk via ny teknologi tittar på filmer som ligger på Internet i sin TV. Hå, hå, ja ja.

En ännu större fråga är hur vi skall se på konsekvenserna av den sociala medieutvecklingen. Det är inte längre försvarbart att betrakta medier som en kanal för att nå mottagare. Ett gammalt mått (räckvidd) är hur många som läser/lyssnar på ett medium (som Meetings International, en tryckt facktidskrift med internetnärvaro i form av e-nyhetsbrev, webbvideo och poddradio). Ett nytt tänkbart mått (genereringsvidd?) är hur många som mashar upp det mediet förmedlar och till vilka nya medier detta förmedlas.

Vem tar initiativet till att dela upp ”Internet” på ett mer användbart sätt? Jag tror att vi i Sverige har chans att faktiskt bli lite banbrytande här, eftersom tekniken behandlas lika illa på det internationella planet.

Okej då, lite mer politiker och bloggande eftersom det är så hett. Erik Stattin pekar på att John Edwards in sin kampanj John Edwards08 har en speciell sida som listar alla sociala webbtjänster dom utnyttjar. Just nu 24 stycken (Erik skriver ”han”, men dom är nog ett team). Där ligger Cameron och Bildt i lä, jämför mitt tidigare inlägg om dom. Intresserade kan lätt googla och hitta allsköns info om hur Edwards mer eller mindre startade sitt kampanjarbete på nätet, genom att tex i en poddsändning förannonserade att han skulle kandidera till presidentposten.

[uppdatering 2007-03-20] Daytona har mer under rubriken Valkampanj 2.0 (tack Fredrik Wackå för tipset).

Varje år träffas dom ansvariga för Best Western hotellen i Sverige på en intern konferens. I samband med detta bjuder företaget på en aktuell föreläsning, och i år blir det webb 2.0 – möjligheter och utmaningar med undertecknad.

[uppdatering efter giget] Nu har jag lagt upp mina föreläsningsbilder (pdf). Googlade för säkerhets skull på Gatarski Best Western och hittade på min blogg Tour99february att jag bodde på två Best Western då! Föga kunde jag dessutom ana igår när jag skrev inlägget om att vara social och träffas skulle landa i att jag till och med kramade er – härligt! Mitt beslut om att tona ner Second Life och andra onlinevärldar kan ni läsa om här. Efteråt coachade Anders Lundkvist mig med många värdefulla kommentarer om vad han tyckte. Om alltifrån innehåll till utförande på scen. Bland hans favoriter var ”det där med Best Western i Wikipedia” och ”hur f-n skall man välja i Pressbyrån”. Faktiskt var båda dom trådarna, och fler, helt spontana. Jag hade inte ens läst om er i Wikipedia. Summa sumarum blev det ett något mer komplicerat gig än jag tänkt mig (apropå ”multiple threads” :-). I priaktiken lite småstrul med teknik och kaos på hemmafronten som fick min telefon att ringa i ett. Men det blev till slut riktigt fantastiskt tycker jag. Hur känner du?

På mina gig går jag igenom en mängd nya begrepp (RSS, tagging, widgets, mm) som professionella mediaktörer måste vara väl bekanta med, om inte annat känna till och snarast verkligen förstå. I samband med detta pekar jag som regel på några utländska undersökningar som visar en relativt stor okunskap. Både hos allmänheten, men också hos medieaktörerna (illa).  Eftersom jag har förmånen att träffa folk från både den traditionella (analoga medier) säljarsidan (byråer) och köparsidan (marknadsavdelningar) kan jag anekdotiskt än så länge konstatera att i Sverige är kunskapen på både sidor skrämmande låg. Bra för mig, eftersom jag delvis försörjer mig genom att åtgärda det problemet. Men trist för branschen, speciellt som Internetannonseringen exploderar internationellt och i Sverige (+63% 2006Q4).

I slutet av februari publicerade Forrester Research rapporten Help Wanted: 21:st century agency. Den bygger på en undersökning av 141 marknadschefer och deras byråer, t ex Avenue A | Razorfish, H&R Block, Hill Holliday, JWT, Kia Motors America och Xerox. Forrester konstaterar att annonsbyråerna övervärderar sin roll och har ett stort inflytande, men medieförändringarna avslöjar byråernas brister.

Jag har inte läst rapporten, men fick via podcasten For Your Immediate Release tag på några siffror från ClikZ News Kate Kaye. Mer än 90 procent av byråerna sa att dom är väl rustade för digiala medier, men bara 50 procent av marknadsförarna sa samma sak om sina byråer. Vidare, när det gäller consumer generated media sa mer än 70 procent av byråerna att dom visste hur man skulle hantera det, bara 35 procent av marknadsförarna sa att byråerna visste det. Kaye sammanfattar detta som ”det är inte förvånande att rapporten visar att marknadsförarna flyttar ut uppdragen till experter inom specifika områden, inklusive digitala (70 procent gör det) och sociala medier (ungefär 12 procent gör det).

I helgen lanserade USAToday sin nya webbplats. Jag fick veta det genom Steve Rubel som i sin Micropersuasion skrev USAToday refashions itself as a social network. Tidigare har jag använd USAToday som ett intressant exempel på utvecklingen från tryckt dagstidning, via komplementet webbplats, till tidigt och fylligt RSS-utbud. En hastig titt på det senare ser ungefär lika dant ut. Men den stora nyheten är nu att USAToday integrerat en mängd sociala funktioner som kommentarer på alla artiklar, möjligheten att tagga, rekommendera, skapa en personlig sida, mm.

På en särskild webbsida redovisar redaktionen dom nya möjligheterna. När jag sent i söndags kväll hastigt gick igenom dom då 54 kommentarerna till den artiklen var majoriteten starkt negativa. Man tyckte nya webbplatsen var ful, krånglig och hoten om att lämna USAToday var många. Nu på tisdagsmorgonen har antalet kommentarer växt till 130. Vidare har den fått 60 rekommendationer (att läsa, säger inget om tyckandet). Notera att man måste registrera sig för att kunna kommentera och att kommentarerna verkar (jag undrar om dom inte har en bugg i sorteringsmekanismen) sorterade med senaste kommentaren först, vilket är mycket ovanligt.

Hur som, det ser ut som att reaktionerna är övervägande negativa (90-95%). Jag har inte gjort någon ordentlig analys, men intrycken väcker viktiga tankar för alla etablerade medier som vill göra något liknande. I första hand verkar det handla om själva utseendet på den nya webbplatsen – folk vill ha det som det var. Motståndet mot förändringar är inget nytt fenomen, tidigare har man löst det smart genom gradvisa förändringar. Sen undrar jag om kommentatorerna förstår vad USAToday vill göra. Underförstått, är den stora läsarbasen insatt i alla dom nya sociala funktionerna? Några kommentatorerna (inklusive bloggare på andra webbplatser) är inne på att USAToday verkar vara mer sugen på att haka på den sociala trenden i stället för att utveckla sin produkt för sina kunder. Men en del anser det vara ett steg i rätt riktning.

Framförallt är jag förvånad över att USAToday inte deltar i diskussionen. Det enda livstecknet kommer från Kinsey Wilson (Executive Editor, USA TODAY) som tackar för synpunkterna, förklarar än en gång vad USAToday har gjort och varför – sen är det tyst…

Senaste kommentaren just nu är från delta och lyder:

Get it off NOW before you go down anymore.
Reading all the response I am surprised you still haven’t gone back to the old U.S.A. Today.
CHANGE IT! now!!!!!!!!
Before it is too late.