Vad är egentligen Matematik, varför är den så viktig och skall den vara det i fortsättningen? Mitt svar: Matematik är en luddig växande koloss som varit superviktigt, men dess betydelse i samhället borde tonas ned. Och på vägen ges en värdefullare mening.

Idag lanseras nya Skolvärlden.se (Lärarnas Riksförbunds tidning), där jag i Opinionssektionen återfinns i en intervju under rubrikerna ”Lägg ner matematiken” och ”Byt matten mot musik”. Journalisten Fredrik Nejman hade fått i uppdrag att fråga om min syn på just matematiken. Då får man köpa läget, även om jag tycker att det finns viktigare saker än matte på agendan. Men nu är vi där, så låt oss hålla oss till ämnet, eller vad det nu är.

Expansion bortom vardagsnytta

Vad är viktigast, att veta hur man deriverar eller hur Wikipedia fungerar? Självklart det senare, för där står inledningsvis:

Matematik (av grekiska máthema, ”vetenskap”) är läran om abstrakta kvantiteter, strukturer och mönster. Matematiken består av metoder för att beskriva och analysera abstrakta samband, och kunskap i form av redan härledda resultat. Viktiga områden är aritmetik, talteori, algebra, analys, geometri, topologi, mängdteori och statistik, bland många andra.
Matematiken är helt abstrakt och skiljer sig på så sätt från naturvetenskap. Den är inte empirisk prövbar, utan bygger på axiom, och därför är den enligt vissa definitioner ingen vetenskap. Dock används den inom flera vetenskaper – huvudsakligen, men inte enbart, naturvetenskapliga sådana – som ett verktyg för att formulera och lösa problem

För en dryg vecka sedan kunde vi hos Claes Johnson on Mathematics and science läsa ett intressant inlägg med rubriken Skolmatematiken Är Död: Länge Leve Mematik-IT. Han skrev bland annat:

”Skolmatematiken har blivit till en meningslös exercis vars enda syfte är att få eleverna att tro att matematik är synnerligen användbar i livets alla skiften även om bara ett lite fåtal själva kan få uppleva detta goda”.

Professor Johnsons förslag är att inrätta det nya ämnet Matematik-IT som ett övningsämne, där grundkunskap gör det möjligt att klara det dagliga livet inkl privat ekonomi, dator och webb. Rubriken på hans relaterade Newsmillartikel är Matematikundervisningen måste moderniseras för att passa nätet. Han skriver också ”kärleken är matematiken evig men dess föremål växlar…Alla använder idag IT och därmed matematik”. Apropå hur omfattande ”dess föremål” har blivit, se Skolverkets Kursplan för Matematik. Eller läs Ann-Marie Körlings och Marie Anderssons superinspirerande blogg Matematikundervisning.se. Där kallar dom (nästan) allt för Matematik. Varför då? Jag sticker inte under stol med att det verkar som att dessa kvinnor får sina unga elever att börja älska matte. Men är det Matematik dom älskar, eller massa namnslöa saker som gör livet roligare, enklare och meningsfullare?

Notera också en av Johnsons poänger: behovet av ”matematisk kunskap” är olika för olika personer. Eller som jag sa under intervjun med Skolvärlden: dom flesta behöver bara 3 % av den matte dom fått lära sig (iofs en siffra huggen ur luften). Alltså, om man typ tvingats lära sig 100 mattesaker i skolan, så är det bara tre man har nytta av efteråt. Visst slöseri liksom. Då är det nog bättre att ta bort 96 saker och få tid att kunskapa om något vettigare i stället.

Åter till frågan om vad Matematik är. Det kanske är så att en professor i matematik vill kalla allt för matematik, men det vill inte jag (som kallar allt för marknadsföring ;). Varför kalla en massa saker för just matematik?

Matematik och varumärken

Efter mitt inlägg om Macrowikinomics fortsätter jag gärna med namnfrågan, även om det blir ganska kortfattat. Det finns i världen något som kallas kolsyrade drycker (eng. carbonated water). Ingen modern människa dricker kolsyrade drycker. Vi konsumerar Coke, Fruktsoda, Indian Tonic Water, Pommac, Ramlösa och så vidare. Att ”konsumera” betyder här mer än att dricka. Vi stärker vår självbild genom att beställa in Ramlösa och visar oss coola genom att halsa Pepsi Max.

Slutsats, kalla det inte för mattematik, skapa läckrare namn till ämnets föremål som därmed blir en uppsättning vassa verktyg i den varumärkta världen. Det är den miljön som dagens unga är vana att hantera. En värdeskapande värld som bygger identiteter och mening för livet. Annars är ett alternativ till nya namn att ändra uppfattningen om matematiska begrepp. Festis var trist, så experterna positionerade om varumärket. Algebra är – hur cool som helst, eller? Hur ball är du i bastun om du drar lite aritmetik? Nä, det blir nog ett knäppa upp en Norrlands Guld.

Matematik är sannerligen inget starkt varumärke hos den stora massan. Förutom som slagträ i den utbildningspolitiska debatten. Se gärna Peter Ellwe som på Teachmeet Skolforum 09 [länk uppdaterad 2011-09-13] snabbt förklarar hur deras elever lär sig vardagsmatte utan att ens fatta att dom lärt sig ”matte”. Det existerar kanske en professionell och skolpolitisk poäng i att lära ut ”matematik”. Samtidigt saknas det en mänsklig vardagspoäng i att dricka ”kolsyrade drycker” eller svänga sig med matematik.

Med andra ord skall ”Matematiken” bort som kärnämne, för att det som begrepp för många är luddigt, värdelöst, tråkigt, läskigt och negativ. Nu går vi vidare och tittar på varför Matematiken (inte) behövs och vad som kan vara viktigare.

Okända behov

Det finns värdefullare saker i livet än Matematik. Under intervjun högg jag till med musik. Delvis för att provocera, men framförallt eftersom musik genomsyrar livet mer än matematik. Alla använder idag musik och därmed IT, vill jag påpeka. Mer musik hör framtiden till. En framtid där känslor, meningsfullhet och sociala relationer borde få större betydelse än ingenjörers verk. Dessutom behöver vi mer än musik. Frågan är bara vad – som är viktigt?

Jag beundrar alla lärare, skolledare, skolfacksföreträdare och ansvariga skolpolitiker som vågar säga ”vi vet inte vilka kunskaper som behövs när dagens barn blivit vuxna”. Många har insett att globaliseringen, den datorbaserade teknologirevolutionen, hög bildningsnivå och ökad välfärd förändrar samhället och dess behov i grunden. I det läget är det rätt konstigt att säga att Matematik fortsatt skall ha en central roll. Ungefär som att under den industriella revolutionens hävda att alla måste lära sig plöja åkrarna bättre. Trots att smartare personer insåg att många medborgare med goda mattekunskaper var en förutsättning för utvecklingen. Alltså då, inte nu.

Kanske är Digital Kompetens viktigare än både matte och musik? I Skolverkets Omvärldsbloggen sammanfattar Stefan Paulsson två internationella evenemang i London med orden Tänk om skolan. Han länkar också till sex videointervjuer, skickligt genomförda av Catja Färdig, Lovisa Feist och Daniel Tano, gymnasieelever vid YBC Nacka. Ett av videoinslagen är tre minuter med Mikael Damberg, (S) Riksdagens utbildningsutskott. Damberg säger bland annat:

”Digital kompetens är en kunskap och färdighet som dagens elever och morgondagens arbetare och medborgare behöver. Och då måste man få in det i utbildningen. Då är det inte ett särskilt ämne, utan ett sätt att faktiskt hantera information och kommunikation på ett helt annat sätt än man gör i många skolor idag”.

Intressant, matematik är ju ett särskilt ämne. Dambergs logik medför att utbildning i matematik är skilt från ett faktiskt sätt att hantera information. Hoppsan, även om det nog är en orättvis tolkning av vad Damberg hastigt säger. Men det ligger något i det där att fundera på ”ämne”. Oavsett ämne eller ej, om Digital Kompetens skall in så måste nåt annat ut. Jag föreslår att matten ska bort. Eller åtminstone på kort sikt stryka på foten.

Tänk med Computing literacy

För något halvår sedan hörde jag ett tankeväckande avsnitt i ett poddradioprogram. Tyvärr hittar jag det inte nu, men det handlade om den typen av kunskap, begrepp och verktyg som datorvetenskapare använder professionellt. Framförallt om hur värdefulla dom insikterna är även i vardagen. Långt mer än den lilla detaljen att jag lärt mig skriva effektivt på ett tangentbord. (Jodå, alla elever ska fortfarande bara lära sig skriva med penna på papper).

Jag är exempelvis lite bildad i sorteringsalgoritmer och namnkonventioner. Något jag ofta har nytta av i helt andra sammanhang än systembyggen. Jag vill minnas att dom i podcasten kallade det ”Computing literacy” eller ”Computer literacy”. Så jag googlade lite och hittade Robb Cutler som förklarar:

”Computing literacy *is* about knowing and understanding the fundamentals — the big ideas, if you will — of computer science. It is about understanding how computing simulates the real world by modeling real world processes. It is about understanding basic algorithms and algorithmic techniques and how we can solve complex problems using simple concepts. It is about understanding abstraction and how it helps us manage complexity. It is about understanding the theoretical and practical limitations of computing, knowing that they affect what types of problems we can solve and how quickly we can solve them.”

Se där, vi kommer kanske en bit på vägen genom att säga Hejdå Matematik och välkommen Digital Kompetens, eller Computing literacy.

[Uppdatering 2010-02-01: via Nationellt Centrum för Matematikutbildning ser jag att Eva-Lotta Hultén i går hos Aftonbladet skrev om liknande tankegångar under rubriken Mattebluffen].

14 Svar på “Hejdå Matematik!”
  1. […] This post was mentioned on Twitter by Richard Gatarski, Johan Wahlström. Johan Wahlström said: Insiktsfullt, intressant och en smula provocerande om matematiken i skolan av @RichardGatarski http://bit.ly/5CT3XE […]

  2. […] Reflektion, undervisning Matematikundervisningens roll i skolan är ifrågasatt senast genom Richard Gatarski som hävdar att skolmatematiken spelat ut sin roll. Jag blev först väldigt provocerad av hans […]

  3. Anne-Marie ler, nickar, hejar och tackar för att du framförde http://www.matematikundervisning.se.

  4. richardgatarski skriver:

    Anne-Marie, du är alltid så HÄRLIGT POSITIV, tack!!!

  5. ellwe skriver:

    Många ”gamla” mattelärare kommer sätta kaffet i vrångstrupen efter dina något generaliserade åsikter och värderingar. Som sagt ovan, matematik som ord är ofta negativs laddat men som verktyg är det ofrånkomligt. Dock som ämne förstår jag dina tankar, matematiken kan gott integreras i andra ämnen, jämför med tex Datorkunskap som likaså kan köras helt integreras :)

  6. richardgatarski skriver:

    ellwe: Mattemagnus dricker sitt kaffe, se min kommentar där http://mattemagnus.wordpress.com/2010/01/22/ut-

  7. paradox66 skriver:

    Det är nog bra att ha matematik ett tag för att plocka ut de som ska bli matematetiker…de behövs som för ämnet framåt…

    Restan kan säkert plugga musik som du säger..eller vardagsmatte…men utan att vi skickat upp raketer med matematikens hjälp hade du nog surfat lågband mm…

  8. bettefjllstrm skriver:

    Matematik kan göras på många olika sätt i en skolklass och resultera i att man kan lösa problem, både vardagsmatematiska sådana och vardagsproblem. Skulle vara kul att se någon (du?) ha 5 x 40 min musik / vecka i min sexa i en musiksal som saknar datorer. Ska ni jamma loss ändå? Det är en sak att vara visionär men en annan att vara realist.
    Bitten, NY mattelärare

  9. richardgatarski skriver:

    Paradox66 och bettefjllstrm: det verkar som att jag inte gör mig förstådd, men någonstans måste man börja. En fortsättning kan vara att googla på musik matematik.

    För mig är det inte realistiskt att tänka i 5×40 minuter. Det är matematiskt, ett tankesätt som ligger bakom timplaner, timmar som mått på kunskapande och bedömning genom betygsskalor. Hur fasiken hamnade vi där? Liksom med idén att man måste ha en musiksal för att hålla på med musik. En annan grej är ”min sexa”? Varför delar vi in barn i grupper baserade på deras ålder?

  10. Håkan Elderstig skriver:

    Om matten ska bort måste fysiken och kemin bort för de är lika svåra, trista och illa marknadsförda. Behöver framtidens elever so? Högst tveksamt!

    Visst kan man resonera så här. Jag skulle själv vilja förbereda eleverna mer för det samhälle som Fredrik Härén pratade om på kunskapens dag för ett tag sedan, http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E48 .

    Det går att göra extremt mycket inom ramarna som lpo94 sätter upp. Det kanske är viktigare just nu att stoppa Björklund från att backa skolan.

    Om man ska förändra måste man göra det i små steg. jag har skrivit om hur vi diskuterade digital kompetens som en del av matten: http://grundskolan.blogspot.com/2009/12/digital… . Det här kan vi kanske få in i de kommande läroplanerna som kommer att styra skolan i många år. Vad tycker du om det förslaget? hur skulle du konkret vilja förändra matematiken?

  11. Simon skriver:

    Intressant resonemang.

    Lite om matematik i förhållande till IT-hjälpmedel: http://infontology.typepad.com/infontology/2009

    Lite om computational thinking: http://www.cs.cmu.edu/afs/cs/usr/wing/www/publi

    Själv gillar jag den transcendenta naturen hos matematik (och musik) — att det känns som att titta in i en annan värld när man förstår matematiska samband…

  12. ellwe skriver:

    Rickard, jag vet att du har för avsikt att väcka lite tankar här men det finns faktiskt världar utanför wikipedia och google som du hänvisar till som källor för dina argument (bland annat). Nivån på den matematik som studeras upp till gymnasiet får betraktas som vardagsmatematik ända upp till Ma B. Det är först i Ma C som derivata till exempel gör sitt intåg och så långt in i sin utbildning har de flesta en rätt bra uppfattning om vad de ska ha sin matte till. När det gäller schematanken som du hackade ner på i en kommentar ovan så håller jag med, släpp dessa 40 minuterslektioner och låt arbetslagen bestämma schemat (vi gör det). Lägg alla kursmål, skolmål etc i en hög och fördela kalendertiden så att vi möjliggör för eleverna att klara sin utbildning. Vill jag ha 4 dagar matte nonstop i skolan så löser vi det. Inte för att matten ska nötas i bok utanför att vi kör verklighetsanknutna projekt och liknande. Matematik är ett vertyg – skilj på det och den musik du pratar om. För vissa är musik ett verktyg med men för många kanske bara en flykt för nöjes skull.

    Btw, ta logik som är starkt knutet till matematiska teorier. Vi och våra ungdomar tar logiskt grundade beslut hela tiden, ofta med statistik som grund. Vågar jag gå över vägen här utan att riskera bli påkörd..det är röd gubbe..hm..Om jag inte går till skolan vad händer då? Hur var det nu man stavade till nallebjörn, bokstaven n ser inte ut som a…hm…Faktum är ju att just matematiska teorier och ställningstaganden finns runt omkring oss,ständigt…vi använder matte som verktyg för att rulla vidare i livet.Detta lärande går inte att ta bort ur skolan lika lite som ur vardagen i övrigt. Därmed borde som sagt uppdraget ligga i att integrera matematiken i allt vi undervisar i skolan. Som verktyg.

    Din liknelse med Computing Literacy skulle möjligen kunna utvecklas till att matematik blir Mathematics Literacy, dvs förstå logiken och helheten, förstå tekniken och problemlösningsalgoritmer med mera.

  13. Joakim Vollert skriver:

    För att lägga mig i lite så verkar det finnas någon som förstår detta

    http://www.facebook.com/Engineering?v=info

  14. richardgatarski skriver:

    Tack för alla kommentarer! Det har blivit Hello Computational Thinking! där jag för diskussionen vidare (och stänger kommentarerna till det här inlägget).

    Håkan: jag håller med om att mycket går att göra inom Lpo94, liksom att det inte är läge att backa till typ 50-talet. Och små steg kan man ta när det gäller att utveckla Skolan. Men egentligen är det det stora Klivet till något annat än Skolan jag letar efter.

    Simon: Extra stort tack!

    ellwe: tja derivera dök upp i ingressen hos Skolvärlden, och det rimmar på fungerar – men du har naturligtvis rätt, alla råkar inte ut för det. Grubblar också lite på det där att du fastnat för Wikipedia och Google…som källor för mina argument. Men det är en annan fråga.

  15.