Vad är egentligen Matematik, varför är den så viktig och skall den vara det i fortsättningen? Mitt svar: Matematik är en luddig växande koloss som varit superviktigt, men dess betydelse i samhället borde tonas ned. Och på vägen ges en värdefullare mening.

Idag lanseras nya Skolvärlden.se (Lärarnas Riksförbunds tidning), där jag i Opinionssektionen återfinns i en intervju under rubrikerna ”Lägg ner matematiken” och ”Byt matten mot musik”. Journalisten Fredrik Nejman hade fått i uppdrag att fråga om min syn på just matematiken. Då får man köpa läget, även om jag tycker att det finns viktigare saker än matte på agendan. Men nu är vi där, så låt oss hålla oss till ämnet, eller vad det nu är.

Expansion bortom vardagsnytta

Vad är viktigast, att veta hur man deriverar eller hur Wikipedia fungerar? Självklart det senare, för där står inledningsvis:

Matematik (av grekiska máthema, ”vetenskap”) är läran om abstrakta kvantiteter, strukturer och mönster. Matematiken består av metoder för att beskriva och analysera abstrakta samband, och kunskap i form av redan härledda resultat. Viktiga områden är aritmetik, talteori, algebra, analys, geometri, topologi, mängdteori och statistik, bland många andra.
Matematiken är helt abstrakt och skiljer sig på så sätt från naturvetenskap. Den är inte empirisk prövbar, utan bygger på axiom, och därför är den enligt vissa definitioner ingen vetenskap. Dock används den inom flera vetenskaper – huvudsakligen, men inte enbart, naturvetenskapliga sådana – som ett verktyg för att formulera och lösa problem

För en dryg vecka sedan kunde vi hos Claes Johnson on Mathematics and science läsa ett intressant inlägg med rubriken Skolmatematiken Är Död: Länge Leve Mematik-IT. Han skrev bland annat:

”Skolmatematiken har blivit till en meningslös exercis vars enda syfte är att få eleverna att tro att matematik är synnerligen användbar i livets alla skiften även om bara ett lite fåtal själva kan få uppleva detta goda”.

Professor Johnsons förslag är att inrätta det nya ämnet Matematik-IT som ett övningsämne, där grundkunskap gör det möjligt att klara det dagliga livet inkl privat ekonomi, dator och webb. Rubriken på hans relaterade Newsmillartikel är Matematikundervisningen måste moderniseras för att passa nätet. Han skriver också ”kärleken är matematiken evig men dess föremål växlar…Alla använder idag IT och därmed matematik”. Apropå hur omfattande ”dess föremål” har blivit, se Skolverkets Kursplan för Matematik. Eller läs Ann-Marie Körlings och Marie Anderssons superinspirerande blogg Matematikundervisning.se. Där kallar dom (nästan) allt för Matematik. Varför då? Jag sticker inte under stol med att det verkar som att dessa kvinnor får sina unga elever att börja älska matte. Men är det Matematik dom älskar, eller massa namnslöa saker som gör livet roligare, enklare och meningsfullare?

Notera också en av Johnsons poänger: behovet av ”matematisk kunskap” är olika för olika personer. Eller som jag sa under intervjun med Skolvärlden: dom flesta behöver bara 3 % av den matte dom fått lära sig (iofs en siffra huggen ur luften). Alltså, om man typ tvingats lära sig 100 mattesaker i skolan, så är det bara tre man har nytta av efteråt. Visst slöseri liksom. Då är det nog bättre att ta bort 96 saker och få tid att kunskapa om något vettigare i stället.

Åter till frågan om vad Matematik är. Det kanske är så att en professor i matematik vill kalla allt för matematik, men det vill inte jag (som kallar allt för marknadsföring ;). Varför kalla en massa saker för just matematik?

Matematik och varumärken

Efter mitt inlägg om Macrowikinomics fortsätter jag gärna med namnfrågan, även om det blir ganska kortfattat. Det finns i världen något som kallas kolsyrade drycker (eng. carbonated water). Ingen modern människa dricker kolsyrade drycker. Vi konsumerar Coke, Fruktsoda, Indian Tonic Water, Pommac, Ramlösa och så vidare. Att ”konsumera” betyder här mer än att dricka. Vi stärker vår självbild genom att beställa in Ramlösa och visar oss coola genom att halsa Pepsi Max.

Slutsats, kalla det inte för mattematik, skapa läckrare namn till ämnets föremål som därmed blir en uppsättning vassa verktyg i den varumärkta världen. Det är den miljön som dagens unga är vana att hantera. En värdeskapande värld som bygger identiteter och mening för livet. Annars är ett alternativ till nya namn att ändra uppfattningen om matematiska begrepp. Festis var trist, så experterna positionerade om varumärket. Algebra är – hur cool som helst, eller? Hur ball är du i bastun om du drar lite aritmetik? Nä, det blir nog ett knäppa upp en Norrlands Guld.

Matematik är sannerligen inget starkt varumärke hos den stora massan. Förutom som slagträ i den utbildningspolitiska debatten. Se gärna Peter Ellwe som på Teachmeet Skolforum 09 [länk uppdaterad 2011-09-13] snabbt förklarar hur deras elever lär sig vardagsmatte utan att ens fatta att dom lärt sig ”matte”. Det existerar kanske en professionell och skolpolitisk poäng i att lära ut ”matematik”. Samtidigt saknas det en mänsklig vardagspoäng i att dricka ”kolsyrade drycker” eller svänga sig med matematik.

Med andra ord skall ”Matematiken” bort som kärnämne, för att det som begrepp för många är luddigt, värdelöst, tråkigt, läskigt och negativ. Nu går vi vidare och tittar på varför Matematiken (inte) behövs och vad som kan vara viktigare.

Okända behov

Det finns värdefullare saker i livet än Matematik. Under intervjun högg jag till med musik. Delvis för att provocera, men framförallt eftersom musik genomsyrar livet mer än matematik. Alla använder idag musik och därmed IT, vill jag påpeka. Mer musik hör framtiden till. En framtid där känslor, meningsfullhet och sociala relationer borde få större betydelse än ingenjörers verk. Dessutom behöver vi mer än musik. Frågan är bara vad – som är viktigt?

Jag beundrar alla lärare, skolledare, skolfacksföreträdare och ansvariga skolpolitiker som vågar säga ”vi vet inte vilka kunskaper som behövs när dagens barn blivit vuxna”. Många har insett att globaliseringen, den datorbaserade teknologirevolutionen, hög bildningsnivå och ökad välfärd förändrar samhället och dess behov i grunden. I det läget är det rätt konstigt att säga att Matematik fortsatt skall ha en central roll. Ungefär som att under den industriella revolutionens hävda att alla måste lära sig plöja åkrarna bättre. Trots att smartare personer insåg att många medborgare med goda mattekunskaper var en förutsättning för utvecklingen. Alltså då, inte nu.

Kanske är Digital Kompetens viktigare än både matte och musik? I Skolverkets Omvärldsbloggen sammanfattar Stefan Paulsson två internationella evenemang i London med orden Tänk om skolan. Han länkar också till sex videointervjuer, skickligt genomförda av Catja Färdig, Lovisa Feist och Daniel Tano, gymnasieelever vid YBC Nacka. Ett av videoinslagen är tre minuter med Mikael Damberg, (S) Riksdagens utbildningsutskott. Damberg säger bland annat:

”Digital kompetens är en kunskap och färdighet som dagens elever och morgondagens arbetare och medborgare behöver. Och då måste man få in det i utbildningen. Då är det inte ett särskilt ämne, utan ett sätt att faktiskt hantera information och kommunikation på ett helt annat sätt än man gör i många skolor idag”.

Intressant, matematik är ju ett särskilt ämne. Dambergs logik medför att utbildning i matematik är skilt från ett faktiskt sätt att hantera information. Hoppsan, även om det nog är en orättvis tolkning av vad Damberg hastigt säger. Men det ligger något i det där att fundera på ”ämne”. Oavsett ämne eller ej, om Digital Kompetens skall in så måste nåt annat ut. Jag föreslår att matten ska bort. Eller åtminstone på kort sikt stryka på foten.

Tänk med Computing literacy

För något halvår sedan hörde jag ett tankeväckande avsnitt i ett poddradioprogram. Tyvärr hittar jag det inte nu, men det handlade om den typen av kunskap, begrepp och verktyg som datorvetenskapare använder professionellt. Framförallt om hur värdefulla dom insikterna är även i vardagen. Långt mer än den lilla detaljen att jag lärt mig skriva effektivt på ett tangentbord. (Jodå, alla elever ska fortfarande bara lära sig skriva med penna på papper).

Jag är exempelvis lite bildad i sorteringsalgoritmer och namnkonventioner. Något jag ofta har nytta av i helt andra sammanhang än systembyggen. Jag vill minnas att dom i podcasten kallade det ”Computing literacy” eller ”Computer literacy”. Så jag googlade lite och hittade Robb Cutler som förklarar:

”Computing literacy *is* about knowing and understanding the fundamentals — the big ideas, if you will — of computer science. It is about understanding how computing simulates the real world by modeling real world processes. It is about understanding basic algorithms and algorithmic techniques and how we can solve complex problems using simple concepts. It is about understanding abstraction and how it helps us manage complexity. It is about understanding the theoretical and practical limitations of computing, knowing that they affect what types of problems we can solve and how quickly we can solve them.”

Se där, vi kommer kanske en bit på vägen genom att säga Hejdå Matematik och välkommen Digital Kompetens, eller Computing literacy.

[Uppdatering 2010-02-01: via Nationellt Centrum för Matematikutbildning ser jag att Eva-Lotta Hultén i går hos Aftonbladet skrev om liknande tankegångar under rubriken Mattebluffen].

No related posts.

Inlägget postades torsdag 21 januari 2010 klockan %H:%M och finns under Skola. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Möjligheten att kommentera är just nu stängd, men du kan trackbacka från din egen hemsida.