Det här är så sjukt så jag baxnar. Två tonåringar, i och för sig kloka, berättar om sin mediekonsumtion – och tunga beslutsfattare visar att dom fortfarande inte fattat. Och det är dom som skall råda över framtiden. Förstår ni hur illa det är ställt?

I går publiceade14-årige Gustav Holmström (Kumla) inlägget Varför ungdomar inte Twittrar (eller: hur ungdomar konsumerar media). Gustav är en ganska ovanlig ungdom, se tex Skolelev fick nydesignad logga gratis.

I en av kommentarerna till Gustavs läsvärda text dök det upp en hänvisning till rapporten ”How Teenagers Consume Media” (pdf hos ThisIsLondon) med avsändare ”Morgan Stanley Research Europe”. I rapporten säger de tre konsulterna Edward Hill-Wood, Patrick Wellington och Julien Rossi:

”we asked a 15 year old summer work intern, Matthew Robson, to describe how he and his friends consume media”

I princip säger Matthew Robson (South London) samma sak som Gustav, vilket definitivt inte är något nytt för dom som tidigare tagit sig tid att studera ungdomars medievanor. Det finns gott om organisationer, byråer och konsulter som både har bra kött på benen och sedan länge delat med sig av insikterna om ungdomars medievanor. Inculture, med mångårig erfarenhet av ungdomars beteende, kvittrar tex ”@hejgustav säger det som vi upplever när vi gör etnografiska studier i ungdomsgrupper, bl a varför byta kanal om man är nöjd?”.

Naturligtvis, vilket såväl Gustav som Morgan Stanley påpekar, är två kids egna betraktelser inte representativa. Likväl tydligen mycket intressanta.

För snacka om att dessa två unga herrars snabba tankar spritt sig fort. I den del av den svenska bubblan som jag följer dräller det av hänvisningar till Gustavs blogginlägg och kvitter om detsamma. I hans Twitterflöde @hejgustav pågår just nu en matnyttig diskussion om ungdomar och Facebook.

Men än mer uppståndelse verkar det ha blivit kring Matthew. Och här börjar det bli extra intressant i ett allmänt socila medierperspektiv. Till att börja med ägnade jag mig sent i går kväll åt lite källkoll. Fyra dagar efter att rapporten kommit ut hittar jag inte ett ord om den på MorganStanley.com. En googling på ”Morgan Stanley Europe” leder mig inte heller till källan. Inte ens när jag lägger till författarnas efternamn. Med andra ord kan jag inte ens konstatera att Morgan Stanley verkligen producerat rapporten. Samtidigt inser jag att denna tunga analytikerfirma inte förstått hur PR i sociala medier fungerar.

Däremot ger en googling på Morgan Stanely How Teenagers Consume Media en jämra massa träffar hos såväl traditionella mediesajter som bloggare och andra sociala medieutlopp. Viralblog konstaterar att innehållet i rapporten ”has become the talk of middle-aged media executives, investors and has made headlines in The Financial Times, Bloomberg, The New York Times, Guardian, The Telegraph and blogs all over”. Timesonline spann i går vidare ”Today he is the talk of Tokyo, Wall Street and the City. Fund managers, CEOs and analysts are poring over his report”. När jag läser den senare artikeln får jag intrycket att journalisterna intervjuat Matthew och hans mamma i dennes hem, men det är inget som anges specifikt.

Financial Times verkar ha talat med analytikerna och skrev i söndags:

The response was enormous. “We’ve had dozens and dozens of fund managers, and several CEOs, e-mailing and calling all day,” said Mr Hill-Wood, 35, estimating that the note had generated five or six times more feedback than the team’s usual reports

 Är det bara jag som förvånat reagerar över att folk reagerat över något dom borde känt till länge?