Som du förhoppningsvis redan vet publicerar jag ett antal guider här på weconverse. Dom är tänkta att fungera för ett stöd för dig som vill gå vidare med dom verktyg jag demonstrerar på gigen. Tidigare har jag lagt upp guider om blogging, wikier och RSS.

Av flera olika anledningar publicerar jag idag en guide om presentationsteknik. Delvis för att folk ibland frågar efter vilken teknik (och då menar dom hård- och mjukvara) som jag använder. Delvis för att jag lär så mycket om presentationsformen av andra och därför vill dela med mig av mina tankar även på det området.

Ett speciellt tack till Henrik Ahlén och hans kommentar om hans råd till föreläsare och arrangörer som fick mig att gå från tanke till handling när det gäller den senaste guiden.

Inom parantes, rubriken på detta inlägg är satt så att dom som söker skall finna, det vill säga hitta till guiden…

(this is a cross published, slightly edited, post, also in PBwikis support forum).

As you probably already know, I frequently do presentations for a wide range of audiences, including businesses, educators, volunteers, students, politicians, and beyond. Last year I started to experiment by setting up a wiki (all based on PBwiki) before some of my gigs. Unfortunately all those experiments are in Swedish, but if you dare take a look you might be inspired (or scared :-).

My favorite is the "Webbdagarna wiki" http://webbdagarna.pbwiki.com, integrated with my key note presentaton for a conference arranged by the magazine Internetworld (leading one in Sweden, published by IDG). My idea was to allow the conference participants to interact with me and the rest of the audience through the wiki. We also fixed a couple of other backchannels using Jaiku and Onelinr. Feeds from the Jaiku channel, Onelinr, and knuff.se (kind of technorati like service) where mashed together using pipes.yahoo.com and integrated on the wiki’s "Recent Activity" (the Jaiku feed went to QuickStart and Onelinr to SideBar). Those of you that like to play with PBwiki widgets might want to hack (take apart to understand – not destroy) how I did it.

As an introduction to my key note gig I demonstrated the wiki, and the three open questions I had put on its Firstpage. Towards the end of my presentation I came back to the wiki and discussed IRL with the audience what we saw. Later, during a plenary discussion before lunch, we checked back into the wiki. All three questions had been answered in the wiki (not by me) after my gig! We could also see that people had used the other backchannels (including text messaging) to share their responses with the world. Knuff had also picked up some of the comments from live bloggers (and non-attendees as well).

Even though I had high expectations, it went pretty well on the technical side. Main problem for me was that I did not have much time for the gig (45 minutes), and that the audience new nothing beforehand. Next time I will make sure to have the wiki projected on a separate screen (I had to switch between my presentation slides and the wiki).

Main lessons learned from http://webbdagarna.pbwiki.com:
– It worked, was useful, and can be improved (of course :-)
– If possible, project the wiki on a separate screen (tough for presenter :-)
– Make sure the rooms Internet connectivity works (Wifi stopped 2 times)
– Tell the audience beforehand (if that is appropriate)
– It is on the web, so non-attendants will join
– Things happen on the wiki after the meeting too
– All this was low budget

Some other of my other gig-related wikis (although not so savvy as the one above) are:
http://sfispodcastkurs.pbwiki.com (workshop about podcasting)
http://ibceuroforum.pbwiki.com (conference presentation about wikis)
http://berghsmyopia.pbwiki.com (web 2.0 presentation for students)
http://dmdd.pbwiki.com (support for my moderation)

I used the last one (dmdd) as a tool to prepare for a conference I was contracted to moderate.  Before the Day I invited all speakers to present themselves and their subject in the wiki, then "private". At the conference morning I opened up the wiki to the "public" (nothing much have happened on it since then).

I would love your comments and questions, but please take a look at the wikis first to make sure we have an idea about what we are discussing.

Finally, special thanks to all the developers of PBwiki. Without you nothing of the above would have been possible.

I veckan som gick fick jag en påminnelse via mejl från Wednesday Relations om mitt gig på The Conference i mars. Bifogat hade projektledaren Nathalie Parkvall lagt en Talarguide i pdf-format, publicerad här med benäget tillstånd. Guidens två läsvärda sidor tar upp vad talaren bör tänka på inför, under och efter sin föreläsning. Jag gillar uppdragsgivare som tar mötet på allvar och samtidigt håller oss som skall föreläsa underrättade och utbildade. Precis som guiden säger, det är ju inte alla (som jag) som föreläser jämt och ständigt.

Se där – ett fult fotografi. Och människorna på bilden verkar inte speciellt vackra. Men kolla under ytan…

Det här inlägget är fött från den kritik som många för fram när dom, nu senast kursister på giicod, tar intryck av ny kommunikationsteknologi. För mig är det viktiga mycket enkelt. Vi måste se bortom det som verkar ha dålig kvalitet och använda fantasin för att skapa imaginära bilder av hur det kan bli bättre.

Men, vi ska också påminna oss om att en skön form ibland används för att dölja ett mindre bra innehåll och vice versa. Problemen, som jag ser det, uppstår framförallt när människor med värdefulla insikter och  talanger förkastar innovativa och därmed outvecklade uttrycksformer. Därmed går vi miste om värdefull kunskap, och dom ignorerande individerna förlorar i sin tur möjligheter till utveckling.

Målerikonstnärer förkastade silverplåtarna. Teaterfolket förkastade svartvita stumfilmer. Filmfolket förkastade svartvita små TV-bilder. Tyvärr har jag inte kvar någon av dom frimärksstora, pixliga, hackande videofilmer vi producerade åt IBM innan dom flesta människor hade en aning om att man kunde visa video i datorn. Men reaktionerna blev alltför ofta typ "det här med datorvideo kommer aldrig att bli nåt, det är för dålig kvalitet". Eller webben som ansågs vara totalt värdelös eftersom dom fåtaliga bilderna var fula och typsnitten grova. Själv trevade jag fram i mitt avhandlingsförslag (ett av mina tidiga webbexperiment som knappast kan kallas vackert). Den första riktigt stora kicken fick jag, och många andra, när vi slogs av Gabocorp (se arkivversionen med 10 år på nacken eller mer av mina tankar kring den grejen).

Åter till studenterna på GI via ett par exempel: Anna Scherp tog under rubriken Om estetik på nätet… upp ämnet i en diskussionstråd som att det mesta jag visat "har vart långt ifrån ögongodis". Karen Dueland Mortensen skrev inlägget Is the form relevant in social media efter ett av våra seminarier och jag citerar henne:

"But for some reason it seems like the form is less important on the web, than in the real world. Why is that?"

Deras och kommentatorernas läsvärda funderingar ventileras med ord som kvalitet, estetik, form och innehåll. Alla dessa begrepp är mångfacetterade och komplicerade att reda ut.

Anna frågar "vad är kvalitet på nätet, egentligen"? Det går att snabbt formulera ett uppenbart svar bara genom att sätta sig in i vad begreppet kvalitet kan stå för. Wikipedia hänvisar bland annat till "en produkts (vara eller tjänst) förmåga att tillfredsställa lagstiftarens krav och helst överträffa, kundernas framtida behov och förväntningar i miljön." Med andra ord kan en erfaren fotograf som Susanne tycka att fotografier på webben är fula – eftersom hennes förväntningar är formade i en annan miljö. Förmodligen skulle hon också tycka att många bilder från fotografiens barndom vad fula. Precis som BBC:s första VD på 1920-talet förkastade TV-formatet som "populistiskt och ytligt". Eller som när 1800-talets tidningsläsare föredrog tecknade nyhetsbilder i stället för faxade fotografier. Dom senare fick så att säga försämdrad kvalité när dom faxades.

Alltså, en del människor tycker att vissa saker är fula eller har dålig kvalitet. Andra ser potentialen och vill göra bättre. Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ har som vision att vara "den pådrivande kraften som gör Sverige till det ledande landet vad gäller förbättringsarbete för gemensam välfärd och konkurrenskraft".

Du väljer hur du vill se på saker och ting. Ser det dåligt ut kan du faktiskt göra det bättre. I stället för att ignorera eller bara hoppas på försköning. Sen är det ju en annan fråga vad som är vacker. Vi brukar säga att skönheten sitter i betraktarens ögon. På webben är formen viktig, men det betyder inte att den är statisk.