imageSe där – ett fult fotografi. Och människorna på bilden verkar inte speciellt vackra. Men kolla under ytan…

Det här inlägget är fött från den kritik som många för fram när dom, nu senast kursister på giicod, tar intryck av ny kommunikationsteknologi. För mig är det viktiga mycket enkelt. Vi måste se bortom det som verkar ha dålig kvalitet och använda fantasin för att skapa imaginära bilder av hur det kan bli bättre.

Carolina Baptism Men, vi ska också påminna oss om att en skön form ibland används för att dölja ett mindre bra innehåll och vice versa. Problemen, som jag ser det, uppstår framförallt när människor med värdefulla insikter och  talanger förkastar innovativa och därmed outvecklade uttrycksformer. Därmed går vi miste om värdefull kunskap, och dom ignorerande individerna förlorar i sin tur möjligheter till utveckling.

Målerikonstnärer förkastade silverplåtarna. Teaterfolket förkastade svartvita stumfilmer. Filmfolket förkastade svartvita små TV-bilder. Tyvärr har jag inte kvar någon av dom frimärksstora, pixliga, hackande videofilmer vi producerade åt IBM innan dom flesta människor hade en aning om att man kunde visa video i datorn. Men reaktionerna blev alltför ofta typ "det här med datorvideo kommer aldrig att bli nåt, det är för dålig kvalitet". Eller webben som ansågs vara totalt värdelös eftersom dom fåtaliga bilderna var fula och typsnitten grova. Själv trevade jag fram i mitt avhandlingsförslag (ett av mina tidiga webbexperiment som knappast kan kallas vackert). Den första riktigt stora kicken fick jag, och många andra, när vi slogs av Gabocorp (se arkivversionen med 10 år på nacken eller mer av mina tankar kring den grejen).

Åter till studenterna på GI via ett par exempel: Anna Scherp tog under rubriken Om estetik på nätet… upp ämnet i en diskussionstråd som att det mesta jag visat "har vart långt ifrån ögongodis". Karen Dueland Mortensen skrev inlägget Is the form relevant in social media efter ett av våra seminarier och jag citerar henne:

"But for some reason it seems like the form is less important on the web, than in the real world. Why is that?"

Deras och kommentatorernas läsvärda funderingar ventileras med ord som kvalitet, estetik, form och innehåll. Alla dessa begrepp är mångfacetterade och komplicerade att reda ut.

Anna frågar "vad är kvalitet på nätet, egentligen"? Det går att snabbt formulera ett uppenbart svar bara genom att sätta sig in i vad begreppet kvalitet kan stå för. Wikipedia hänvisar bland annat till "en produkts (vara eller tjänst) förmåga att tillfredsställa lagstiftarens krav och helst överträffa, kundernas framtida behov och förväntningar i miljön." Med andra ord kan en erfaren fotograf som Susanne tycka att fotografier på webben är fula – eftersom hennes förväntningar är formade i en annan miljö. Förmodligen skulle hon också tycka att många bilder från fotografiens barndom vad fula. Precis som BBC:s första VD på 1920-talet förkastade TV-formatet som "populistiskt och ytligt". Eller som när 1800-talets tidningsläsare föredrog tecknade nyhetsbilder i stället för faxade fotografier. Dom senare fick så att säga försämdrad kvalité när dom faxades.

Alltså, en del människor tycker att vissa saker är fula eller har dålig kvalitet. Andra ser potentialen och vill göra bättre. Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ har som vision att vara "den pådrivande kraften som gör Sverige till det ledande landet vad gäller förbättringsarbete för gemensam välfärd och konkurrenskraft".

Du väljer hur du vill se på saker och ting. Ser det dåligt ut kan du faktiskt göra det bättre. I stället för att ignorera eller bara hoppas på försköning. Sen är det ju en annan fråga vad som är vacker. Vi brukar säga att skönheten sitter i betraktarens ögon. På webben är formen viktig, men det betyder inte att den är statisk.