För ganska snart två år sedan skrev jag pr-handboken, ganska smart fast osocialt. Detta apropå att PR-byrån Westander hade gjort PR för nya upplaga av deras PR-handboken, där det i mitt tycke saknades något om sociala medier. Genom mitt inlägg då ville jag bidra med lite tips och idéer, bland annat att hela boken borde bli en wiki. Två veckor efteråt kommenterade Johanna Look, genom att bland annat skriva:

”Jag gillar idén med pr-wikin – som ligger i linje med vår syn på att metoderna för publicitets- och påverkansarbete ska vara tillgängliga för alla, men tyvärr inte inom ramen för vad vi har tid och möjlighet till.”

Nu har tydligen tiden och möjligheterna infunnit sig. För nyligen har det surrat i dom svenska sociala medierna efter att @westander twittrat: ”Vi har öppnat en wiki om pr via sociala medier inför Westanders pr-handbok 2010. Bidra med dina bästa tips: http://bit.ly/dgKEYr”.

Westander lever som dom lär, deras Twitterkonto är transparent med en bra bio och redogörelse för vilka som twittrar. I flödet kan man se att dom tackar snyggt för alla RT (andra twittrare som retweetar). Dessutom har dom lyft fram sin sociala medienärvaro, dvs Twitter, Facebook och RSS-flöden på sin hemsida westander.se.

Jag surfade tämligen omgående till wikin, dvs westander.wikispaces.com/10+tips+om+sociala+medier. Först blev jag lite besviken, eftersom det är bara ett par sidor om ”sociala medier” som man kan redigera. PR-handboken innehåller ju så mycket mer. Men det funkar, wikin är snygg och lättanvänd. Jag reggade mig, även om man kan vara anonym, och redigerade lite. Bland annat bytte jag rubrik på avsnittet ”Strukturera arbetet” till ”Klargör ambitionen”. Plus att jag flyttade upp avsnittet som tredje punkt samt ändrade innehållet en del. På diskussionssidan la jag in förslaget att börja använda begreppet ”konversation” i stället för kommunikation (vilket idag gav respons från mannung).

Sen kan jag inte låta bli att tjata om att hela PR-handboken borde läggas upp som en wiki. Och att domänen pr-handwikin.se fortfarande är ledig. Westander har valt att använda en (billigare) variant av Wikispaces, som innebär att deras grejor ligger på Wikispaces domän. Som jag tidigare påpekat är det viktigt att äga domänadressen, även om själva tjänsten ligger i molnet. Därför vill jag också ge Westander rådet att gradera upp sig hos Wikispaces och koppla wikin till sin egna domän. Det ger dom bland annat möjligheten att framledes byta plattform för wikin.

Men sammantaget är det ett friskt initiativ av Westander. Även om det kanske inte är lika öppet och brett som communityn PRofSweden.

Om du vill att andra skall bry sig om dig så måste du tala om vem du är. Namn,foto,  kort personbeskrivning och antydan om vad du uträttar underlättar för andra. Även i sociala medier.

Hur reagerar du om någon okänd person knallar fram till dig i snabbköpet och säger ”hej, kan du inte följa med och snacka en stund”? Och vad skulle du tänka om liknande saker hände hela tiden på gatan, under konferensen, ute på landet etc? Dom flesta försöker nog undvika den typen av kontakter. Man har ju så mycket annat och andra att tänka på.

Hej, jag heter Richard Gatarski och har ett passionerat intresse för mediala och sociala innovationer. Hur kan vi tillsammans skapa världens bästa start i livet för barn och ungdomar?

I vår kultur är det vanligt att man vid fysiska möten (köttmöten) presenterar sig för okända med namn och gärna ett handslag. Ganska fort börjar parterna sedan konversera fram nåt som gör att man får pejl på eventuella gemensamma intressen. Ibland händer det att man utbyter kontaktinformation, så att man kan mötas igen. Vi skapar kontakt.

Jag gillar som dom flesta andra att bli uppmärksammad. Vi människor vill bli sedda. Sen är det en annan femma att vi helt enkelt inte hinner kolla ordentligt på alla andra omkring oss. Speciellt i sociala medier när det handlar om potentiella kontakter över hela världen.

För egen del får jag varje dag många signaler om att twitteranvändare börjat följa @RichardGatarski, folk vill bli vän med min profil i Facebook, connecta Richard Gatarski i LinkedIn, och så vidare. Jag lägger typ 5-30 sekunder på varje sådan pocka-på-min-uppmärksamhet-situation. Då vill det till att den som stöter på säger vem denne är, vad hon eller han håller på med och gärna antyder vad våra gemensamma intressen kan vara. Sen bestämmer jag snabbt om jag skall knyta kontakt.

När det gäller till exempel personliga twitterkonton bör du därför ange namn, en kort personbeskrivning och helst även en webbadress där man kan veta mer om dig. Det är också ofta bra med en profilbild som är ett mer eller mindre kreativt porträtt av dig. Vi är också många som ger rådet att ange vilka personer som publicerar även i organisationers twitterkonton.

Tyvärr, om du vill vara anonym i sociala medier så går det bra. Men ingen kommer bry sig om dig, och det är knappast socialt.

Jag har valt att i LinkedIn enbart odla mina yrkesmässiga kontakter. I FaceBook plockar jag dessutom in lite mer eller mindre närmare vänner. Men för båda dom nätverken gäller i mitt fall att vi först skall ha mötts lite mer än att den ena bara sett den andra. När det gäller Twitter följer jag tillbaks ett mindre antal användare som: jobbar med medieutveckling eller barn/ungdomsfrågor (inklusive skolan); är mina privata bekantskaper; eller levererar en tjänst som jag har nytta av. Eftersom jag vill ha hyfsad pejl på alla dom jag följer så är min lösning att följa max 200 stycken.

Alla är vi olika, och du gör som du vill. Men var gärna social, det underlättar för oss alla.

[Kortlänk till detta inlägg: tinyurl.com/blivan]