Arkiv för februari 2011

Sjuttonde hundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal.

[Citat saknas]
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 130)

På sidan 130 i boken finns en helt fantastisk illustration i form av ett fotografi på en sak som inte finns (bildmanipulation). Inom parantes kan nämnas att bilden ursprungligen publicerades i ett medium med samma ägare som bokens förlag. Gissningsvis har det ändå varit förknippat med både besvär och kostnad för att få ha med bilden i boken.

Det finns ingen citaträtt för annat än text. Annat, om du inte visste det, är till exempel bilder, musik eller videosnuttar. De som tjänar mest (vilka inte är de som skapar verken) på nuvarande upphovsrättslagstiftningar och dess implementationer älskar att tala om vad man (de) tjänar på att behålla systemet som det är. De talar aldrig om vad vi förlorar.  Eller vad vi andra, framförallt barnen, har att vinna på radikala förbättringar i upphovsrätten.

Så du lär inte få se bilden här.

(men betrakta den gärna i boken, bläddra sen fram till morgondagens 132)

Comments 1 Kommentar »

Sextonde hundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal.

”Därför tror  jag, att i takt med att vi ökar fokus på behovet av föräldrautbildning (som ju bör vara genuint pedagogisk snarare än terapeutisk i sin grund) håller jämna steg med den träning och fortbildning som pedagoger får”.
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 124)

Någonstans på vägen dom senaste 50 till 100 åren har en stor del av föräldraskapet flyttat från föräldrarna till samhället. Jag tycker mig ofta se att skolfolk (pedagoger, skolledare, kuratorer, mfl) är besvikna på föräldrar som inte vet hur en förälder skall vara. Ta en detalj som ungdomars alkholvanor. Varför skall skolan känna sig tvungen att utbilda föräldrar i ungdomars alkoholkonsumerande?

Om vi vänder på steken så tror jag att en hel del av skolans resurser skulle frigöras om pedagogerna slapp lägga tid på att lösa problem som orsakas av att föräldrar inte sköter sin del av föräldraskapet. Med andra ord håller jag med Partanen om att föräldrautbildning behovs. Sen är det en öppen fråga hur den skall hanteras. Vuxna lär sig ju det mesta utanför Skolan.

Tänk till exempel ”Äntligen förälder” i stället för ”Äntligen hemma” och ”Rearingservice” istf ”Roomservice”.

(nästa hundöra är på helsidan 130)

Comments 1 Kommentar »

Femtonde hundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal. Det märks nog att jag leker mer och mer med rubrikerna på mina inlägg ;)

”Det visar sig i forskning att föräldrar som förhåller sig i huvudsak genom tillsägelser och kommandon till barnet under barnets uppväxt, och inte för lika mycket resonerande och förklarande dialoger med barnet, faktiskt påverkar barnets utveckling negativt”.
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 124)

Om mitt minne stämmer så var det här två saker jag ville fånga med hundörat. För det första en påminnelse till mig själv om vikten av att resonera, förklara, konversera och så vidare – med barn också. (Vuxna gör jag det med hela tiden).

Det andra var att så fort jag ser uttryck som ”enligt en vetenskaplig studie”, ”forskningen säger”, ”publicerad i den vetenskapliga tidskriften X” och så vidare, så reagerar jag extra  kritiskt. Det  känns svårt att ha varit professionell vetenskapsman och veta hur bristfällig, korrumperad och ful ”forskningen” ofta är. Innan jag själv började forska hade jag en bättre bild av vetenskapen (läs godtrogen). Det går idag att välja ståndpunkt först och hitta forskning som sen stödjer det. Eller beställa stödet från forskare.

Nåväl, det här ska ju inte bli ett långt inlägg om vetenskapsfilosofi. Men smaka på följande omskrivning:

Skolutvecklare som förhåller sig i huvudsak genom detaljplaner och direktiv stödda på vetenskaplig grund till pedagogen under pedagogens förändringsarbete, och inte för lika mycket resonerande och frustrerande konversationer med pedagogen, faktiskt påverkar pedagogens utveckling negativt.

(etthundratjugosju, är sidans nummer i morgon)

Comments Inga kommentarer »

Fjortishundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal.

”Om lärande och utvecklande sker utan vuxnas aktiva påverkande och vägledande skulle det lärande sampelet inte behövas”.
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 115)

Stående för sig självt är citatet både ologiskt och  orättvist. Jag begriper inte vad Partanen menar just här, alltså i den korta mening som jag streckmarkerat i boken. Och det är orättvist av mig att peka på den lilla detaljen, i ett för övrigt intressant stycke om ”Forskandet som explorativ aktivitet” (ja ja, jag tjyvkikade).

I stället nöjer jag mig med att konstatera två saker.

  1. Jag ser ingen poäng med att låta barn sköta lärandet helt på egen hand, utan vuxnas medverkan.
  2. Ett bra lärande och utvecklande kan ske utan vuxna.

Viktigast av allt. Barn kan på egen hand, alltså tillsammans med andra barn, lära sig oerhört mycket mer idag än vad deras föräldrar kunde på egen hand när dom var barn. Detta känns som ett historiskt nytt fenomen, tål att grunna på.

(124, vad kan finnas på den sidan?)

Comments 1 Kommentar »

Trettonde hundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal.

”Tidigare i boken beskrev jag vikten av att brygga det lärande som sker i skolan ut i vardagslivet och hjälpa eleven se sambandet mellan kunskaperna vi lär oss i skolan och deras potentiella nytta i vardagslivet för att öka elevens benägenhet att kunna generalisera kunskapen från skolan till vardagen”.
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 112)

Bryggan som Partanen nämner är ett superfint koncept. Och i nästa stycke kommer jag detronisera en stor mängd bryggbehov. Så för att ge bryggan en välförtjänt belysning hänvisar jag till Partanens föreläsning för UR Samtiden: ”Utveckling och lärande”.

Vardagen, det är väl skolan för barnen (tills dom är 20+)? Har skolan blivit så skild från andra delar av samhället att en stor del av verksamheten handlar om att försöka åskådliggöra samband i stället för att åstadkomma dem? Eller vettigare, bevara sambanden genom att minimera skolans separerande funktion.

(nästa stopp på sidan 115)

Comments Inga kommentarer »