Fjortishundörat i experimentet 20 hundöron i Från Vygotskij till lärande samtal.

”Om lärande och utvecklande sker utan vuxnas aktiva påverkande och vägledande skulle det lärande sampelet inte behövas”.
Petri Partanen (Från Vygotskij till lärande samtal, 2008, s. 115)

Stående för sig självt är citatet både ologiskt och  orättvist. Jag begriper inte vad Partanen menar just här, alltså i den korta mening som jag streckmarkerat i boken. Och det är orättvist av mig att peka på den lilla detaljen, i ett för övrigt intressant stycke om ”Forskandet som explorativ aktivitet” (ja ja, jag tjyvkikade).

I stället nöjer jag mig med att konstatera två saker.

1. Jag ser ingen poäng med att låta barn sköta lärandet helt på egen hand, utan vuxnas medverkan.
2. Ett bra lärande och utvecklande kan ske utan vuxna.

Viktigast av allt. Barn kan på egen hand, alltså tillsammans med andra barn, lära sig oerhört mycket mer idag än vad deras föräldrar kunde på egen hand när dom var barn. Detta känns som ett historiskt nytt fenomen, tål att grunna på.

(124, vad kan finnas på den sidan?)

Inlägget postades måndag 7 februari 2011 klockan %H:%M och finns under Hundöron, Skola. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan hoppa till slutet och lämna en kommentar. Pingning är just nu inte tillåtet.