Av samhällsbevarande anledningar tror många att svenska (språket, skriva och läsa) är evigt fundamentala. Vågar du känna på tanken att våra barn (och deras kommande) redan nu är på väg att skapa något bortom medvetandet? Jag tar risken, bland annat därför föreslog jag igår spelförståelse som kärnämne i skolan.

Det visade sig att många som vanligt valde att läsa det dom vill och inte det jag skrev. Kanske på grund av att jag (medvetet) var lite oklar. Jag menar alltså inte att spelförståelse som ämne skulle handla mest om att spela spel. Lika lite som att ämnet svenska inte bara är att läsa och skriva, där ingår litteraturanalys, källkritik och mycket mer. Inte heller menade jag lära sig andra ämnen genom att spela spel, ett slags pedagogiskt verktyg. Det senare är en öppen dörr, det vill säga helt självklart. Och i full gång i många skolor.

Fatta att boken fick oss medvetna

Walter J. Ong publicerade sin bok ”Orality and Literacy. The Technologizing of the Word” 1982. Boken finns numera även i Kindleformat, men jag har bara läst (och flitigt antecknat i) den svenska andraupplagan (1991). Här tar jag avstamp i kapitel 4 ”Skrivande omstrukturerar medvetandet”.

Notera att ord som ”publicerade”, ”bok”,  ”andraupplagan” och ”kapitel” alla är intimt förknippade med den skriftspråkskultur som tills nyligen dominerat människors medvetande. Dessa ord är viktiga begrepp för att förstå ”läsning” och ha goda kunskaper i  ämnet svenska. Åtminstone är den samhällsbevarande delen av mitt medvetande lärd/programmerad att tycka det. Som grädde på moset gjorde jag det här stycket till ett eget stycke, som en del av min skrivförståelse för att stödja din läsförmåga.

Nu är det dock så att människan inte alltid har känt till dessa begrepp. Och det gick alldeles utmärkt att leva sitt liv ändå. Tills det hände något stort. Det vill säga skrivkonsten, och än mer utvecklingen av trycktekniken.

”Utan skrivkonstens existens skulle inte den mänskliga hjärnan kunna tänka på det sätt den gör. […} Mer än någon annan enskild uppfinning har skrivkonsten omformat det mänskliga medvetandet”. (Ong, s. 42)

Ong, och flera med honom inklusive undertecknad, menar alltså att vi kan tänka, och tänker som vi gör som en effekt av dom teknologierna. Dessutom, och det här är extra viktigt. Det gav möjlighet att få andra förklaringsgrunder än dom religiösa. Dom vetenskapliga.

”En följd av den nya, exakt upprepningsbara visuella förklaringen [texter från tryckpressar] var den moderna vetenskapen”. (Ong, s. 147)

Utan boken, ingen vetenskap. Hoppsan.

Enter dataspel

Datorn i all ära. En ny teknologi som började märkas lite grand när Ong skrev sin bok. Jag spelade redan då en hel del datorspel. Och anade att det var något stort på gång. Men att dataspel skulle se ut som dom gör idag, det hade jag inte en tanke på. Inte heller att barn över hela världen skulle lira tillsammans, trådlöst uppkopplade. Eller att tvååringar koncentrerat skulle kladda på mammas padda så fort dom får chansen.

Är det inte så att datorspel blir viktigare än böcker? Som verktyg, miljö, kultur, you name it – när människan ånyo formar om sig för en ny värld.

Vad jag försöker göra är helt enkelt att tänka lite i förväg, det är ju en sån grej vi människor blivit bra på. Speciellt när vårt medvetande fått draghjälp av det trycksaksdominerade språket. Det vill säga den artefakt (av människan skapad) som varit vårt viktigaste verktyg.

Jag tänker så här. Vad händer om vi byter ut läsförståelse (där ämnet svenska på olika sätt är centralt) mot spelförståelse (där svenska förtfarande är centralt, men fått en annan roll)?

Lgr 11: kursplan i spelförståelse i grundskolan – not!

Jag klippte ut några stycken ur den ”utskriftsvänliga pdf” (dock inte klipp och klistravänliga kan jag tala om) versionen av ”Svenska” från Skolverkets webbsida om Lgr11. Sen testade jag att klistra in dom här nedan, fast jag bytte, strök och la till några ord. Pröva och se hur det känns när du läser. Nedanför talar jag om hur det kändes att göra.

3.17 Spelförståelse

Spel blir människans främsta redskap för att känna, konversera och skapa. Genom spel utvecklar människor sina identiteter, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha en rik och varierad spelförståelse är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i ämnet spelförståelse ska syfta till att eleverna utvecklar spelvärlden, inklusive dess kunskaper. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- bygg- och mediespråk så att de får tilltro till sin spelförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla spelandet för att känna, tänka, konversera, kontrollera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att spela kritiskt och konstruktivt. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna spel, åsikter och tankar i olika slags miljöer och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta nivåer, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Frustration

Det var otroligt frustrerande att börja skissa på en läroplan i spelförståelse, eftersom jag är mycket bättre på svenska. En del i frustrationen kommer från det faktum att jag inte kan bygga ett spel i stället. Typ ett planspel för spelförståelse.  Alltså jag har vare sig kunskaper i, eller verktyg för, att bygga en spelnivå som kunde låta oss spela vidare på idén att spela fram en läroplan i spelförståelse.

Lika stor var frustrationen att inte kunna speciellt många begrepp för det jag ville lyfta fram. Enkla saker åt det hållet är handstil (på papper) kanske motsvarar motorik (på kontrollerna) och faktaruta (i en artikel) motsvarar heads-up-display (i ett spelfönster).

”Janis” är i en kommentar till inlägget Spel som kärnämne? i bloggen metabolism oroad över minskad ordförståelse. Janis citerar Kortedala och Gamlestadens biblioteksblogg:

”En läsande sjuttonåring har ett ordförråd på 50 000- 70 000 ord medan en sjuttonåring som inte läser har ett ordförråd på 15 000 -17 000 ord”

För egen del är jag innerligt oroad över att dom som skriver läroplanerna verkar totalt noob när det gäller dataspel (mm), alltifrån terminologi till deras framtida betydelse. Tänk också på att sjuttonåringarna som inte ”läser” har ett annat förråd. Jag vill in i det. För jag känner att det är där framtidens godsaker finns.

Dags för nästa level i CoD:BO.

/Mason

Share