Arkiv för oktober 2010

Det finns många som är experter på sociala medier, och jag undrar om inte dom flesta numera faktiskt arbetar inom skolan. Mediebilden av IT i den svenska skolan är mörk, men verkligheten är nog snarare glödhett lysande.

Jag rör mig i flera kretsar. Extra mycket minglar jag nog i ett par cirklar som befolkas av experter på (sociala) medier respektive utbildning. Att vara expert är fint, även om termen placerad mellan citattecken ibland används för att ge en negativ klang. Typ påskina att expertisen är ganska tunn. Notera dock att egentligen skall man använda citattecken just för att citera, vilket jag brukar göra.

Nåväl, själv räknar jag mig som en expert på bland annat sociala medier. Andra kallar mig för en sådan expert. Själv anser jag att det finns dom som är bättre experter än jag inom många områden. Men där just min kompetens passar perfekt, där är jag bäst.

Skolan är ett hett ämne. Och det finns väl inte en enda människa i det här landet längre som inte har fattat att IT-utvecklingen påverkar hur skolan skall skötas. Tyvärr är det lätt för alla möjliga intressenter att plocka billiga poänger från ett skevt urval ur den nuvarande situationen. Speciellt eftersom homo sapiens tenderar att fokusera det negativa.Detta intresse för elände brukar av många (experter på människans natur) förklaras bero på vår bakgrund som djur på stäppen. Det är viktigare att uppmärksamma faran, än att se den goda frukten där bakom.

Alltså snubblade ledande skolpolitiska företrädare på varandra under den senaste valkampanjen i sin iver att locka väljare. ”IT måste in i skolan”. Dom stora lärarfacken eldar på. ”Pedagogerna har inga egna datorer”. Och föräldrar stönar ”lärarna måste för fasiken lära sig mejla”. Journalister ekar under rubriker som ”Skolan lurar elever med reklam om gratis bärbara datorer”. Isses, hur kan det bli fel att ge elever en laptop? Vem skulle protestera mot ”gratis läroböcker??

Dom flesta som känner mig vet numera att jag är djupt intresserad av Skolan. Även om majoriteten säkert inte hört att jag funderar på hur vi skall Avskolas. I princip varje gång jag träffar experter på sociala medier är det någon som säger till mig ”skolan är fett efter, dom borde kunna göra massor med sociala medier”.

Hur vet man hur det egentligen är i Skolan? En sak är säker, om man skummar rubriker i traditionella medier så får man en ganska dyster bild. Många har naturligtvis egna barn, kanske på väg in i skolor som kanske inte är så på. Men då vet man ju ganska lite.

Här kommer då vindruvorna in, apropå att det var frukt och inte ett äpple som stökade till det i paradiset. När jag rör mig i kretsen av experter på utbildning, framförallt lärare i skolor, så vimlar det av duktiga, modiga, kreativa pedagoger som använder sociala medier både fram- och baklänges. Kort och gott, massor av skolor kör den nya tekniken så det ryker. Och det gäller skolor även i Sverige.

Den erfarenheten har fött tanken att det kanske finns fler lärare som är experter på sociala medier i skolarbetet, än det finns så kallade ”experter på sociala medier”. De senare underförstått inom kommunikations- och medieområdet. I alla fall är det för mig personligen så att jag känner fler lärare som kan sociala medier, än jag känner konsulter som kan sociala medier. Det är ju naturligtvis inget bevis för att min tanke stämmer. Men det gör frågan intressant, och spännande.
Varför vet alla då inte om hur mycket bra som sker just ni i skolan? En förklaring har jag varit inne på, vår perception styrs till det negativa. En annan trolig förklaring är att dom flesta lärare inte är vana att sälja sig själva. Jag menar, halva jobbet för en mediekonsult är att sälja sig själv. Samtidigt som att halva jobbet för en lärare är att försöka hänga med i politikernas senaste påfund.

Dessutom dräller det av jante i skolan. Kanske oftare  än i andra typer av organisationer. Jag känner personligen flera lärare som tvingats byta skola, till och med yrke, efter att ha fått utstå en närmast fientlig behandling av lärarkollegor och rektorer. Det är alltför vanligt att erfarna pedagoger, som på kort tid fått jordens kick av att börja med sociala medier, märker att dom inte längre funkar i skolan som den är. Å andra sidan så händer det nog oftare att dessa lärare befordras till IT-pedagoger. Liksom att rektorer blir missionärer på huvudmannanivå. Glaset är halvfyllt!

Var kan man nu se allt detta? Det är bara att öppna ögonen, twitterflödena, wikidörrarna och mobilapparna. Haka på lite sociala kretsar åt skolhållet och du märker snabbt hur det bubblar av glädje och framåtanda i svenska skolor.
För någon timma sedan fick jag ett mejl, apropå artikeln ”Nu öppnar skolan för digitala verktyg”. Avsändaren är verksam på Lemshaga Akademi och skriver bland annat ”jag har lagt ner mycket energi på att ta fram en relativ öppen webplattform för lärare och elever”. Där finns en hänvisning till flera av Lemshagas bloggar, exempelvis Hedvig Nilssons musikblogg.

Detta var bara ett enda i en lång rad av fall som jag dagligen stöter på. Mer hittar du till exempel via TeachMeet Skolforum 2010, twitterlistan itpedagogsv, nätverket Dela! och naturligtvis Webbstjärnan (som jag haft förmånen att hjälpa igång lite). Innan jag publicerar det här tog jag en snabb titt i mitt twitterflöde. Där toppar @stefan_palsson med:

RT @niklas_karlsson: Förbereder mig för Folkbildningsnätets intervju imorgon kl 10 om ”Pedagogens roll på nätet”. Se på http://bit.ly/9rYPqP

Snacka om att skolan ÅR socialt medierad.

Du som är verksam i Skolan får gärna sälja dig själv här också, tex med en kommentar som hämningslöst länkar till dina aktiviteter i sociala medier. Annars kanske andra experter på sociala medier inte tror mig.

Comments 6 Kommentarer »