I februari 2008 försökte jag provocera debattpanelen som samlats med anledning av Timbros lansering av boken ”Varför Public Service?”. Saken blev aktuell häromdagen när det i ett annat forum (PPlist) dök upp en diskussion om sändningsteknik för ”radio” (DAB mm). Jag blev då påmind att jag ännu inte hade publicerat ett par filmer från seminariet (som jag iofs bambusade i sin helhet, se det aktuella giginlägget).

Det kan ju vara så att min provokation var obegriplig. Eller så var det helt enkelt så att Anders Lindström, vice ordföranden i SVT:s styrelse, faktiskt inte fattade hur medievärlden förändrats. Jag lutar åt det senare. Titta på provokationen i filmklippet nedan och döm själv. Det kanske underlättar om du först kikar på min sex minuters kortpresentation av ”Public Service, dess historia och eventuella framtid”, mitt bidrag i boken.

 

Jag tänker så här: Då (på 1920-talet) var det frågan om att genom ”public service” kontrollera eterinnehållets produktion och utsändning genom statlig monopolisering. För en bakgrund till varför det blev så, se mitt kapitel i boken. (Jag skall kolla om Timbro kan ge mig [Uppdatering, Timbro har gett] OK att publicera mitt manus som pdf här).

Nu (eller rättare sagt sedan minst ett decennium) borde det kanske vara frågan om statligt stöd till medborgarnas produktion och konversation i sociala medier genom icke kommersiella verktyg och tjänster (som komplementerar tex Google). Och jag efterlyser just en diskussion/debatt om varför – det är där politikerna (inte fattar) att dom borde komma in.

Hur tänker ni? Det vore fantastiskt värdefullt att höra idéer bortom det gamla vanliga nyset om att SR, SVT och UR skall producera och ”sända” sånt som de kommesiella krafterna inte gör.