Arkiv för januari 2009

[Uppdatering: Se även min guide om mikrobloggande]

Runt lunchtid idag slog bomben ner när @socialdemokrat twittrade ”Vi välkommnar Mona Sahlin, Sveriges första och hitills enda partiledare på twitter: @MSahlin #framtid #svpt”. Det enda som då fanns på (den förmodligen historiska) kanalen löd ”Vårdtoppmöte idag. Mitt parti utvecklar vår sjukvårdspolitik och kritiserar välfärdskrisen som växer under regeringen Reinfeldt”.

Det finns flera värdefulla insikter som exemplifieras här. Det vill säga från den lilla del av Twittersfären som jag har kontakt med. Lärdomarna är framförallt:

  • Tänk på hashtaggen
  • Förstå den sociala mediekulturen
  • Ös på, men lagom
  • Transparent personlighet

Tänk på hashtaggen

Denna förmiddag klockan 10:13 skrev partiet på sin webbplats att Socialdemokraterna etablerat sig på Flickr. Men man kan väl säga att det offentliga i den här historien började när @socialdemokrat mycket tidigt i morse när @socialdemokrat twittrade förslaget att använda hashtaggen #sf kring partiets Framtstidsdagar i Västerås. @deeped kontrade då omedelbart med den fyndigt formulerade mottweeten ”#sf som i science fiction? ;) #svpt” (det sista är en hashtagg för att markera svenskintresse i den globala twittersfären). Direkt svarade  @socialdemokrat ”@deeped bättre med #framtid då – tack”. Så var den saken ur världen (i alla fall för tillfället).

Den första lärdomen är allså att mynta sina hashtaggar väl. På ett plan fungerar dom som varumärken. #framtid suger in rätt betydelser, #sf konnoterar helt fel. Framförallt skall dom anspela på händelsen som mikrobloggas. I det här fallet partiets Framtidsdagar. Taggen får heller inte vara för lång, då blir det jobbigt för mobilknappandet. Vidare (vilket jag gissar/hoppas att dom som brydde sig gjorde) skall man kolla om taggarna redan är upptagna. Enklast gör man det specifikt genom att sökai twitter (search.twitter.com) och i Twinglys microblogsearch). Sen är det ju viktigt att kunggöra, gärna i flera kanaler, vilken tagg som gäller. Det är också bra med en koll om någon eller några andra redan hittat på alternativa taggar. I så fall får man föra en konversation som i bästa fall leder till en enda hashtagg.

Förstå de sociala mediekulturen

Vidare kan vi konstatera här att socialdemokraterna vet vilken eld dom leker med. Som vi tidigare har noterat har @socialdemokrat twittrat ett tag och därmed har dom aktiva inom det centrala partiets kommunikationsområde så att säga erfarenhet i sociala mediekulturen. Jag törs säga att utan dom insikiterna hade dom varit rökta. För här har det som vanligt gått undan, värre än livedbatter eftersom det är så många som deltar. Tyvärr är gäller den gamla vanliga socialpsykologin här. Mobben är stenhård mot dom som inte följer den dominerande kulturen. Folk gillar att racka ner på etikett, hellre än att bry sig om inehållet.

Ös på, men lagom. Mitt intryck är definitivt att @socialdemokrat slagit svenskt rekord i twittrande om en händelse som direkt inte behandlar ett inne-i-bubblan-,fenomen. Typ på senaste SIME (Scandinavian Interactive Media Event) twittrade många deltagare som attan. Men den här gången rörde det sig om en partikonferens. Där vi kan anta att dom flesta deltagarna är långt ifrån IT-geekar. Jag kände att det var på gränsen för mycket från Västerås, men repetition av positiva och entusiastiska budskap smittar som bekant av sig mer än ett enskilt utrop. Svårt att veta var gränsen skall dras. Efter ett tag noterade @SjobergAnnika ”Mycket socialdemokrati av olika slag blev det i en hast i twitterströmmen… RT i all ära, men”. Någon timme senare twittrar @bloggenbent ”@bloggenbent @kullin @paulronge Ok men är det inte det @socialdemokrat håller på med var tionde sekund? Vad ska Twitter bli? Tweetspam?”. Uppenbarligen måste vi fundera på vad som är lagom.

Transparent personlighet

För min del är den centralaste aspekten på hela sociala mediefenomenet att människan, individen, hamnar i centrum. Det vill säga inte blir viktigast, men att veta vem som säger vad, och helst varför, är oerhört viktigt. Det finns alltså ett stort värde i att veta vem som publicerar sina tankar, hur och varför. Om du blir utsatt för 1000-tals röster så måste du selektera på nåt sätt. Och om avsändaren är okänd så faller dom bort. Twitter låter sina användare att förutom ett användarnamn också på central plats använda möjligheten att anslå ett namn och en kort bio. På  twitter.com/socialdemokrat står det:

Name: socialdemokraterna
Location: Sverige
Web http://www.socialdemokraterna.se
Bio: Socialdemokraternas Twitterkanal // Swedish Social Democrats. Uppdateras av @johansbuzz

Med andra ord så fattar man direkt vem som gör vad och hur man får reda på mer. Här tycker jag att @Msahlin gjorde en miss. För där var (ändras förmodligen ganska snart) motsvarande uppgifter:

Name: Mona Sahlin
Web: http://www.socialdemokratern.se
Bio Partiordförande Socialdemokraterna. Party Chair of the Social Democratic Party.

Gissa vad vi undrade? Är det Mona Sahlin själv som gör DET, eller någon annan? Mycket snabbt efter bombens nedslag drar @bloggenbent iväg: ”@socialdemokrat ”Det måste väl vara bra att @msahlin öppnar en ny kanal även om hon har hjälp?” I rest my case. Fejkchatt igen då…. #svpt”. Strax efteråt undrar @socialdemokrat i flera tweetar varför han och andra är så sura/misstänksamma (tex här).

Mitt drag var att gå direkt på källan och fråga. Så, sittande med dottern hos optikern, slängde jag iväg ”@socialdemokratern tacksam om ni svarar på det många undrar. Är @Msahlin in person(a)?”. Förmodligen missuppfattade dom min fråga och trodde jag/andra misstänkte att någon (tex en moderat :-) helt enkelt reggat. För svaret, som kom blixtsnabbt, var: ”@weconverse m.fl @MSahlin är Mona Sahlins twitter och ingen annans. #framtid #svpt”. @kullin frågade bättre ”@socialdemokrat Det innebär att det här hon som skrivit de två inläggen? Eller?”. Svaret ”@kullin ja, korrekt” får vi väl tolka som vi vill.

Är jag ensam om att tro att det finns en otroligt viktig sak hängande här. För om Mona Sahlin med sina egna fingrar skriver in sina Tweets, då säger det och hennes beteende en hel del. Men om hon ber en assistent dra iväg en tweet då och då. Då säger det något annat.

Det oerhört viktiga för mig är att vi vet hur det går till. Och varför. Vilket verkar stå i stark kontrast till SvD:s ledarblogg som för några timmar sen bara tycker det är kul och inte förstår diskussionen. För mig handlar det inte om privatperson eller ej. Jisses, vi vet att partiordföreanden Sahlin har en bakgrund och personlig erfarenhet som arbetare. Är det jag eller SvD som inte förstår hur det fungerar i dom sociala medierna?

Men det är kul att  @socialdemokrat gjort en spännande och lärorik insats här (åtminstone :-).

Share

Comments Inga kommentarer »

I går på Web Service Award event berättade Sofia Svantesson, VD på Ocean Observations, om Keitai Shosetsu (mobilromaner). När vi i höstas frågade Sofia om hon ville vara med på eventet så tackade hon generöst ja. Men, som vi märkte blev hon tvungen att åka till Japan för några dagar sedan. Där startar Sofia ett otroligt intressant kundprojekt, kämpar med jetlaggen och tog sig tid att spela in sin föreläsning på video. Jag fick filmen samma morgon som eventet skulle gå av stapeln och vi hann alltså få med den. Mycket uppskattat! Om inte annat för att det där med mobila romaner, och tankar kring dom, var det många av oss som inte hade pejl på. Stort tack Sofia! Här är en länk till filmen, eller titta direkt när nedan.

Share

Comments Inga kommentarer »

Som konferencier på Web Service Award i går föreslog jag att vi skulle använda hashtaggen #WSA08. Jag gjorde det genom att under öppningsanförandet bara visa den hashtaggen och rubriken ”i bakkanalen” på projektionsduken. Sen frågade jag publiken hur många som visste vad det var. Deltagarna var runt 130 till antalet, och företrädelsevis ansvariga eller redaktörer på webbplatser hos svenska organisationer och företag.

Tämligen förvånad, och delvis oroad, noterade jag att det bara var runt 10 personer som räckte upp handen. Blyga svenskar kanske håller igen lite, men det borde vara 100% händer i luften. Låt gå att Twitter slog igenom 2007 på den trendsättande mediekonferensen South by Southwest (SXSW) och att dom som var där ligger lite före. Men många svenskar var snabbt på tåget, även om genomslaget här verkade komma först i januari innevarande år.

Att just gårdagens publik inte var med på noterna känns inte bra. Om man har som yrke att vårda och utveckla viktiga webbplatser, då borde man åtminstone ha prövat mikrobloggande för ett bra tag sedan. Sen är det en annan femma att på möten och konferenser jag brukar föreläsa är deltagarna lika lite mikrobloggserfarna. Dom har ju som regel inte webben som sin huvuduppgift,

@ydring (Johan Ydring) var dock ett lysande undantag. Som ni kan se med hjälp av Twinglys mikrobloggssök var han snabbt på banan och vi fick till en bra konversation. @lararforbundet hängde på, liksom @mymarkup (Erik Stattin) och jsoderlund (Johannes Söderlund). Minst en person använde hashtaggen för statusuppdatering i Facebook, men det är ju en sluten värld som Twingly inte kan söka i (eller?).

Under konferencierandet växlad jag mellan att bevaka bakkanalen i laptopen när jag satt bland publiken och i iPhonen när jag stog på scen. När respektive föreläsare svarade på en publikfråga refreshade jag min browser och kunde bolla in bakkanalstankarna – även om dom inte var så många. När det gäller sökningen i mobilen skulle jag gärna se att Twingly erbjöd en kortare URI, tex ms.twingly.com/wsa08.

Några påpekade att det trådlösa WiFi-nät som Stockholms Handelskammare bjöd på i sina lokaler gick ner. Det stämmer i och för sig, något jag innan försökt förbereda vår värd på. Men WiFi är förmodligen inte deras högsta prioritet. Själv körde jag, och några andra, mobilt bredband (3 mycket svag täckning och Telia något bättre).

Summa kardemumma var det kul, givande och på sätt och vis skönt att öva bakkanalsanvändande på scen när trafiken inte var så stor. För den lär bli större framöver.

Share

Comments Inga kommentarer »

Uppenbarligen är det värsta approprieringsvågen just nu. Det vill säga att alla som kan lånar in varumärket Obama och vad han gjort för att bli USA:s nya president. Alla vet att Obama jobbat med sociala medier. Färre (inklusive undertecknad) har pejl på sakfrågorna.

Nåväl, via olika sociala kanaler har informationen om Prime PR:s kommande seminarium “Obama: The first tech president” nått mig.  Beskrivningen, även på dess Facebook-event, inleds med:

“Barack Obama är den första amerikanska presidenten som fullt ut har insett den nya teknikens möjligheter inom politikens område”

Isses. Snacka om att unga kids kan härja fritt. För dom har naturligtvis ingen aning om att tidigare presidenter har inte bara varit fena på att utnyttja samtidens “nya teknik” (som Nixon och TV) utan också utvecklat den.

Det blir nog ett väldigt intressant seminarium, och det menar jag utan ironi. Men jag är inte så intresserad av dom som frågar “hur kommer utvecklingen mot e-demokrati att se ut?” För egen del letar jag efter dom som har idéer om hur dom vill att det skall bli. Det vill säga inte bara förändring, utan konkret vad det nya går ut på. Gärna sådant som handlar om barn och ungdomar.

Share

Comments Inga kommentarer »

Egentligen ville jag sätta titeln till ”Kriskonversation med hjälp av Twitter”, men det vore dumt eftersom många av dom jag vill nå ännu inte googlar på begreppet konversation.

I December 2008 drabbades New Hampshire av en fruktansvärd snöstorm. Inom parantes hörde jag om ovädret direkt via Twitter och senare i olika podcasts. Snöstormen orsakade bland annat värre elavbrott än i höststormen Gudruns spår. Mer än hälften av delstatens hushåll och företag blev utan ström.

En av dom bästa, kanske den bästa, informationskällorna om elavbrottet och deras åtgärdande var twitterflödet @psnh. Mannen bakom den satsningen heter Martin Murray och arbetar på Public Service of New Hampshire, delsatens största elleverantör. I en otroligt inspirerande intervju av Jon Udell förklarar Murray varför, hur och effekter av hans tweetande. Bland annat konverserar dom kring:

  • förberedelserna (twitterflödet fanns innan katastrofen)
  • djupt mänskliga och sociala aspekter (det handlar om personer)
  • massmedias roll (kunderna når källan, inte massmediet)
  • kundtjänstpersonalen (istf informationsavdelningen)
  • egna snabbsajten www.psnhnews.com (istf huvudkontorets långsamma)
  • huvudkontorets reaktioner (dom vill lära sig av Murray)
  • hur dom går vidare

Observera att i Nordamerika fungerar twitterprenumeration via SMS. Det vill säga att man kan få textmeddelanden från dom flöden man följer. Jag gissar att den kanalformen hade stor betydelse i snöstormsfallet. Efteråt har PSNH mha en serie videofilmer (på YouTube) sammanfattat händelserna kring elavbrottet under rubriken Record outage – record recovery. Jag började skriva det här inlägget på väg till London i onsdags. I går torsdag publicerade FiR ett avsnitt där Murray också intervjuats av Dan York. Jag hinner inte lyssna på det nu, så det är upp till dig att välja. Men uppernbarligen är det ett intressant case.

Share

Comments Inga kommentarer »