Arkiv för oktober 2008

Hoppa direkt till inspirerande videos nedan om du inte orkar med en bakgrund och den konstruktiva kritik som jag inleder med. Anledningen är att jag i går kväll fick reda på att Lärarmöte 2008 (se nedan) genomförs utan en tanke på nya möjligeter som sociala medier och webb 2.0. Mer konkret, mötet spelas inte in och det delas inte över tid och rum. Men som vi skall se så finns kan man mötas på nya sätt.

Konserverande förvaltning

Den 27-29 oktober arrangerar Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Lärarmöte 2008. Det sker i samband med Skolforum, Sveriges största fysiska mötesplats för folk i skolbranschen. Huvudstadens, förlåt ”Capitol of Scandinavia’s”, utbildningsförvaltning utgörs av cirka 16 000 medarbetare, varav runt 12 000 har tackat ja till chansen att deltaga i Lärarmöte 2008. Jag citerar deras ambition:

”Utgångspunkten är hur vi tillsammans inom förvaltningen skapar en skola i världsklass utifrån ett antal prioriterade områden; ledarskap, betyg och bedömning, IT som pedagogiskt verktyg, språkutveckling, matematik och NO/teknik. Lärarmöte 2008 är en del i det strategiska skolutvecklingsarbetet och inte en traditionell mässa. Ambitionen är att arrangemanget ska ge inspiration samt skapa nya kontakter och erfarenheter.”

Jag är inte inbjuden, men kan i alla fall inte vara med eftersom jag valt att inleda höstlovet genom att åka till Småland med mina barn och min far. Något liknande gäller nog för dom 4 000 anställda inom Stockholms skolor som inte kommer till Lärarmötet. Dessutom är det säkert hundratusentals, om inte miljoner, svenskar som gärna skulle vilja ta del av det digra programmet. Vad sägs om följande, klippt ur programsammanfattningen:

”En halvdags stormöte i Victoriahallen med intervjuer, föreläsningar och debatter. Utbildningsdirektör Thomas Persson och avdelningscheferna Håkan Edman (grundskolan), Marie-Louise Hammer-Åberg (gymnasieskolan) och Lars Brandt (vuxenutbildningen) berättar om sina tankar kring en skola i världsklass. Medverkar gör bland andra programledaren Mark Levengood, journalisterna Mia Odabas och Lennart Ekdal, psykologen Jörgen Oom och professor i psykologi Mats Trondman”.

Förmodligen är det så att det inte är många som uppmärksammat min kritik av hur bristfällig delningen av innehållet på Stockholm Summit var. Värre är att ansvariga ledare och strateger inom Stockholm stad inte verkar ha en susning om vad som pågår i världen när det gäller skapandet och delandet av kunskap. Rätt allvarligt när det handlar om en verksamhet som tänker ”En skola i världsklass”. Det hottaste dom fixat till är en bilaga i DN, och en webbläddringsbar variant på webben. I mina ögon är det presstöd och en form av konserv, en grej som möjligen impar på 40-talister som älskar tidningsbläddrande. Dessutom blir bilagan sämre på webben eftersom man inte kan klippa ut och skicka vidare.

[Uppdatering 2008-08-24: Jag har tidigare förstått att SVT24 Direkt sänder en del av det som sker på Skolforum. För mig är det oklart om dom sändningarna inkluderar aktiviteterna inom Lärarmöte 2008. Så här skriver SVT24 på den sida som handlar om nästa vecka:

”Vi är där och spelar in flera av seminarierna som vi sänder på tisdag och onsdag. Vi ordnar också en egen hearing om betygen – att lära för livet – eller plugga för betygen? Utbildningsminister Jan Björklund får möta sina fränaste kritiker i en två timmars fördjupande diskussion. Detta sänder vi första gången i Kunskapskanalen på måndag kväll kl. 20.00 – 22.00, med repris på fredag kl. 22.00 – 00.00, samt i 24 Direkt på tisdag morgon”.

Oavsett detta så brukar det vara så att SVT24:s upplägg innebär att dom har kontrollen över både inspelning och distribution. Jag kollade nu också som hastigast på www.skolforum.se, men hittar ingen information där om vare sig inspelningarna eller ”sändningarna”].

Gubben Gatarski

Förra veckan höll jag en lunchföreläsning för medarbetarna på Gullers grupp. Alla kunde inte vara med. Men efter mig lämnar jag tre videofilmer som dom kan beskåda varsomhelst och närsomhelst. Jag gissar att några dessutom skickar kopior till lite folk runt omkring sig (delningen är upp till dom). I går höll jag en föreläsning på Stora Försäkringdagen, den videon har jag ännu inte hunnit redigera och publicera. I båda fallen filmade jag med egen kamera och redigerar i min egna dator. Andra videos med mig finns under weconverse.com/videos. Varför? Jo, för att vi skall lära oss mer. Och för att det är så enkelt och så billigt.

Varför i hela friden utnyttjar inte Stockholms stads Utbildningsförvaltning dom nya möjligheterna??? I vilken värld tänker Stockholm kvala in i? Låt mig visa några som bildar skola i en ny värld av högsta klass.

Gubben Rheingold

En farbror som är ännu äldre (och visare) än jag heter Howard Rheingold. Han, precis som jag, är inte rädd för att pröva ny teknik. Han har en videoblogg (vlog) och i den har han nyligen publicerat Vernacular Video In Culture and Education. Ta det lugnt, han inleder med att berätta vad ”Vernacular” betyder. Naturligtvis är videon delbar till max, så jag klipper in den nedan. Knappt sex minuter sammanfattning som hjälper oss förstå bättre. Och är du riktigt reflekterande så inser du att bakom finns tunga, mycket tunga, filosofiska konsekvenser. Howards skola ÄR i världsklass.


 

Unga tjejer

Mark Levengood, Mia Odabas och Lennart Ekdal i all ära, men hur visionerande är dom? Via Joakim Vollert, mattelärare i Stockholm, fick jag tips om stockholmstjejerna Adriana, Antonia and Amelia Krzymowska (jodå, dom är systrar). Tillsammans med brorsorna Alfred och Albert producerar och publicerar dom World Chess News. Sedan starten 2004 har dom leverat över 200 webb-tv-avsnitt som handlar om schack. Det är fler människor som varje dag tittar på deras grej, än som Utbildningsförvaltningen samlar nästa vecka. Varsågod, jag klistrar in det senaste avsnittet (2008-10-20) som handlar om:

”A special reportage about girls playing in the Swedish School Chess Championship. The World Championship in Bonn, Germany. World Youth Chess Championship in Vietnam. European Chess Cup . Openingschool: Danish Gambit Part 3. This weeks Chess Puzzle. Chess History: The WC-cycle 1951 – 1954 Part 1”

Share

Comments Inga kommentarer »

Vi som dagligen använder RSS blir ständigt frustrerade över att folk inte fattar hur bra det är. För snart två år sedan blev en av mina uppsatsstudenter närmast chockerad över hur dålig insikt svenska företags webbansvariga hade i nyttan och teknologierna kring RSS. Steve Rubel reflekterade igår över detta, med anledning av rapporten What’s holding RSS back? från Forrester Research. Jag har inte läst rapporten (och lär inte göra det heller eftersom den kostar USD 279). Så jag litar på Rubel när han säger att en stor del av rapporten handlar om att hjälpa marknadsförare att förklara nyttan med RSS för sina kunder. Liksom att RSS är lite för ”geekigt för dom flesta”. Kan det vara därför som RSS inte ens nämns i World Internet Institutes färska rapport om Svenskarna och Internet 2008? Som för övrigt är knepig att få tag på).

Alltså hoppas jag att reklamare tar tag i problematiken. För det är min övertygelse att en cool killer-användning i konsumentsammanhang lär bli en förlösande faktor. Plus att kreativa designers tenderar att hitta enkla, roliga, och begripliga beskrivningar av sådant som tidigare varit väldigt komplicerat. Ungefär som folket bakom iPhone gjort. Min RSS-guide får väl närmast betraktas som ett tillfälligt försök på vägen, även om den åtminstone länkar till en kul video.

En annan sida av saken är att många använder RSS utan att veta om det. RSS-flöden är nämligen en allt vanligare standard när webbtjänster interagerar med varandra.

Share

Comments Inga kommentarer »

Jaha, så har då den nya rapporten om Svenskarna och Internet 2008 släppts av World Internet Institute (WII). Och snacka om vilket irriterande sätt dom gör det på. Enligt WII:s stadgar så skall dom bland annat:

  • Genom publicistisk verksamhet, seminarier och konferenser verka för att vunna forskningsresultat och tillämpningar snabbt kommer till praktisk användning, och därmed bidra till utveckling av näringsliv och offentlig verksamhet.
  • med öppen attityd utgöra en mötesplats för utbildning, forskning, näringsliv och samhälle.

Jag blir lätt förundrad när det första som möter mig på www.wii.se är en pop-up-ruta som blaffar om rapporten. Hallååå, det finns trevligare sätt att presentera nyheter. Dessutom tror jag att många har installerat pop-up-blockerare i sina webbläsare. Sen, när man klickar på ”Ladda ner rapporten” dyker det upp ytterliare en pop-up, fast inte i min iPhone för där är det fullt med fönster. Och det visar sig att man inte kan ladda ner rapporten, utan man tvingas beställa att få den genom e-post.

Dessutom tvingas man samtidigt anmäla sig till deras nyhetsbrev. World Internet Institute anger tydligt att det handlar om en över 4 Mb stor fil, vilket suger när man har mobil uppkoppling och inkorgen lätt slammar igen av tunga filer. Många publika e-posttjänster godkänner inte ens så stora bilagor.

OK, det är deras rapport, deras ekonomi och deras ambitioner. Även om jag undrar om sättet de delar rapporten på bidrar till ”snabb spridning” och visar på en ”öppen attityd”. Men jag kan naturligtvis fixa fram rapporten och via andra mötesplatser (som den här) bilda oss om innehållet. Mer om det senare senare, som vid en hastig till visar sig innehålla många intressanta saker.

Share

Comments Inga kommentarer »

Lär mig idag att, numera doktorn, Jörgen Skågeby i sin avhandling Gifting Technologies: Ethnographic Studies of End-users and Social Media Sharing utifrån teorier om gåvoekonomier visar hur man kan beskriva innehållsdelandet i sociala medie som Soulseek, Flickr och Facebook. Tyvärr har jag inte läst Skågebys verk, men dom åker in på att-göra-listan.

(tack till Camilla H-L för tipset, och så här i efterhand noterar jag att Mikael Pawlo naturligvis uppmärksammat det hela lååångt tidigare)

Share

Comments Inga kommentarer »

Ni som varit på mina gig har åtminstone en hum om ”konversation” (kreativt utbyte) och hur det skiljer sig från ”kommunikation” (enkelriktad överföring). Jämför mina och Anders Lundkvists smått klassiska P-C figurer som vi lanserade för drygt 10 år sedan. En av de viktigaste sakerna som vi envetet tjatade/r om var att budgetpengarna borde flyttas från marknadsavdelningen till kundservice. Daniel hos Mindpark bloggade för några dagar sedan liknande tankegångar, efter det att han hade varit med på Annonsörsdagen i Malmö.

Från mitt håll har jag en lång (halv)relation med SJ. Delvis som kund, men också via mina (ganska fruktlösa) försök att få nåt gehör i den organisationen. Vi pratar här om drygt 15 års väntan på att dom skall fatta. Kollegan/kompisen Ola Feurst och jag brukade lyfta fram annonskriget mellan SJ och SAS som exempel på märkliga kommunikationsinsatser. Speciellt dom som genererar Guldägg på löpande band.

Jag tänker alltid på dom coola annonserna när jag vill låsa in mig på tågtoaletten. Bråttom är det och jag måste snabbt bestämma mig för vilket vred som gäller. SJ må få pris för annonsdesign, men användbarhet på toalåsen är något dom förmodligen inte ens tänkt på. Eller när man skall logga in på det trådlösa nätverket med hjälp av koden på biljetten, siffror saknas.  Och dom måste jag leta fram i ett korkat hjälpsystem och själv fylla i. Kunde inte interaktionsdesignern programmerat in dom där fyra nollorna??? För övrigt suger täckningen, mitt mobila bredband fungerar mycket bättre. Däremot tycker jag mig ha märkt att den personliga (mänskliga) servicen på tågen och i kundtjänst tagit sig rejält på senare tid. Numera är den som regel otroligt bra.

I förmiddags hade Ola, Anders och jag en kort mejlkonversation. Anders satt i X2000 på väg från Stockholm till Göteborg. Lätt bedrövad eftersom klockan nyss slagit 11 och det hade tagit två timmar till Södertälje. Han insåg att han inte skulle hinna till mötet i tid. För en timme sedan (kl 15) stog jag i tunnelbanan framför reklamskylten ni ser ovan. Tog en bild och tänkte mejla den till Anders, men ångrade mig. Om det nu var så att han inte hann fram vore det intressantare med ett blogginlägg. Nu (kl 16) pratar jag med Anders i telefonen. Han sitter i taxi på väg till deltagarna från PRO som troget väntar.

Inte vet jag. Men jag tänker. Tänk om det är så här att rätt många ruttnat på strulet hos SJ. Och det är klart, varje gång vi råkar ut för missöden är vi förbannade ett tag. Sen glömmer vi. Tänk om det är så att SJs annonser fungerar som extra irriterande påminnelser om hur illa det var senast. Så var det i alla fall i mitt fall. Men vad vet jag. Vad tror du?

Share

Comments Inga kommentarer »