Det känns lite fånigt, men timmen är sen och jag hinner inte inventera själv dom närmaste dagarna så jag är tacksam för all hjälp.

I eftermiddag på giget för Swedbank IT-utveckling fick jag en fråga om svenska bloggar som haft stor inverkan. Jämför att jag och många andra) drar massa USA-historier där sociala medier haft stor inverkan på skeenden. Själv försöker jag balansera lite läskiga fall som nu idag HSBC, räntor och Facebook (länge sen jag droppade Kryptonite), med positiva som Bowiechick och Logitech.

Typiskt nog kom jag i all hast bara på ett välkänt svenskt fallåt det negativa hållet (viss minister som fick avgå). På vägen hem hann jag påminna mig om Mattias Karlsson som bloggade om en ny universitetskurs och fyllde den med råge – milt sagt och OKEEE som från start bloggade om sitt cykelföretagande.

Men det slår mig att jag undrar om någon har pejl på en hyfsad översikt över några sociala medie-fall som haft stor positiv inverkan. Det behöver inte vara välkända jättegrejor. Det viktiga är att dom varit effektiva, det vill säga gett en utdelning som överstiger kostnaden. Tips mottages tacksamt.

I do not buy into the idea that all presentations (or gigs) should be done in the same kind of form. In particular I will argue here that we need new forms of presentations adapted to the changing nature of people and our media.

Garr Reynold have for a long time maintained his fantastic blog Presentation Zen. Clearly he advocates a presentation style where ”the key is simplicity, harmony, and restraint in design”.  Reynold frequently stresses the importance of great visuals and a minimum of text (if any) on the slides as well as an engaging speaker that stays focused on the (single) story. Whereas this a a great form of storytelling, please note that there are other options.

In a post today Reynold asks Too much clutter on the screen? He summons the answer as:

The cluttered TV displays make sense in airports and waiting rooms when the sound is off. But when we are listening to someone speak, visuals make sense only when they augment and enhance the message or illustrate the particular point the speaker is making. Graphics and effects completely unrelated to the topic are simply a distraction

Hey, have you never heard of the kids who have five five online chats going on, while making the homework assignment, listening to music, texting a friend, calling another one on the phone, and watching TV? To them it makes sense managing multiple topics simultaneously. And I wonder how smart it is to always give them lectures (in school) where only one (boring) topic is up in the air.

Those of you that have attended one of my gigs during the last two years or so know that I explicitly make a point of telling a number of stories during the same presentation. In other words, a try to juggle with many topics at the same time. I am practising a form of storytelling, increasingly used in popular culture, that Steven Johnson calls ”multiple threading”. (For a context, search for everything is bad is good for you). I started to do this many years before I learned about Johnson’s idea. Why? The simple answer is that I was fascinated by the changing nature of television content. To create presentations like that seemed like an interesting idea.  If not only because I thought future audiences would not enjoy traditional talks.  In hindsight Johnson told me what I was doing.

Back to Reynold’s clutter discussion. He quotes the comedian Lewis Black’s recent rant to TV executives at the Emmy Awards (video here):

Your job is to tell stories, it’s not to tell us in the middle of the story what show is coming on next or which one is premiering two weeks from now!

I saw the clip, and would like to add another qoute from Lewis:

We’re not idiots. Except for being dumb enough to try and get the news feed. The only thing you give us is attention deficit disorder.

Who are we? What if the audience have ADD, or ADHD, which is a more developed term? I know I am dancing on a sharp edge here. True, I believe there are mental conditions that cause severe implications for an individual irrespectively of its (social and medial) enviroment. At the same time I think it is dead wrong to diagnose the recent generations of humans as ”sick” just because their brains are perhaps wired differently, maybe due to an unprecendented media environment. And I guess we all have to learn that the number of moments a particular speaker have all the attention is steadily decreasing. Pearhaps another way to tackle this dilemma is to start thinking of ”we” as presenters.

I am only sure of one thing – I want to experiment  more with complicated, cluttered, emotive, and cognitive stimuli in my gigs. Is that OK with you?

p.s. iStockhphoto returns 38.707 hits for ”simple clean”, but only 69 for ”complicated clutter”. d.s

[Update 2007-10-29] My whole presentation is now available as a live recorded video.

[Update ater the gig] I have uploaded my presentation slides (pdf) and made room for a link to the opening plenary session’s webb TV (not published by EDEN yet). Some of you might be interested in my 2003 conference paper Marketing and Public Education – multimutual benefits. If you understand Swedish, check out my blog (since 2004) Skolmarknad.info, and the associated podcast Skolsmart.

EDEN is an acronym for the European Distance and E-learning Network. One of their strands is the Open Classroom Initiative, which ”focus on distance education and new technologies in school level education and training”. Earlier this year I did a gig for CFL (in Swedish), one of the organizers of the Sixth Open Classroom Conference: Real Learning in Virtual Worlds. As a result I have been invited as one of the key note speakers during the opening plenary session. I am of course very honored, but also somewhat concerned. What should I say?

On the one hand, judging from a quick glance at the keynote slides from the Fifth conference and the overall idea of the network, our new Web 2.0 tools should come as no suprise to the attendees. On the other hand, somewhat generalising from fields other than education, I am not so sure about that. Are these guys really eating their own medicine? A search for ”Facebook”, ”Myspace”, and ”Youtube” on the EDEN Web site yields zero returns. ”Podcasting” and ”RSS” gave only a handful of hits. The EDEN President’s blog has one post, dated august 29, with a reader comment and the president’s response. Therefore, I think I will at least deliver a couple of cool demos of the latest stuff.

But I am betting that most of the people there are pretty well updated. So, I will probably take the opportunity to ventilate some of my far off ideas and visions that relates to EDEN’s mission. These thoughts concern to the brand images of ”Learning” and ”School”, who should ”Learn”, the end points that defines ”distance”, and why we think we have to ”learn”. Hence I entitled the gig ”re-thinking Learning”.

As I publish this post the conference is 35days away and I will have 30 minutes to play with when the moment arrives. Any comments, ideas, suggestions?

p.s. This web site is mainly in Swedish, but please feel free to browse the english category and check out what is behind the english menu items. d.s.

[Tredje uppdateringen, 2007-10-09] Alla SMS-frågor har fått svar. Och jag har överstrukit lite i första uppdateringen. Nu får det räcka med uppdateringar av det här inlägget.

[Andra uppdateringen, 2007-10-08] Nu har jag dels lagt upp en sida med videon från hela min föreläsning, dels publicerat ett separat inlägg som heter ”First ever ad in a presentation?” (inklusive ett 2 minuter Youtube-klipp från giget). SMS-frågorna besvarar jag löpande nedan (när jag får dom). Återigen tack för alla era kommentarer här och ute i bloggosfären.

[Första uppdateringen 2h efter giget] I sanningens namn var jag otroligt nervös innan giget. Dels för att det exploderande intresset för mina konversationsstrategiska tjänster gjort att jag inte hann realisera alla mina idéer i tid. Dels för att det är inte varje dag jag uppträder i samma hang som CEO:n för ett företag i den här digniteten. Men det känns så här efteråt helt OK. Speciellt som jag tar en öl på Rival samtidigt som jag laddar upp mina föreläsningsbilder (pdf). Jag har också hunnit med att titta på min egna videofilmning av mig inslag (vadå Ego?) och tycker det är publicerbart. Men nu är det fredag och jag tänker faktiskt ta ledigt. Internetworld kommer att sända delar av evenemanget i sin webb-tv, och om dom inte tar med mig (finns ju viktigare inslag) så lägger jag ut hela filmen här i början på nästa vecka. Redan nu vill jag dock passa på att tacka  för dom blixtsnabba kommentarrna från Mattias och Malin. Stort tack också till min annonsör, det vill säga .se och Internetdagarna. Om du känner till att en föreläsare tidigare sålt reklamplats är jag tacksam för tips.

Steve Ballmer, CEO på Microsoft, skalll besöka Sverige igen och eftersom det nybildade affärsområdet Microsoft Digital Advertising Solutions (MDAS) är ett prioriterat blir en av Ballmers insatser här en keynote på Innovate. Innovate är en seminarieserie som MSN tidigt startade kring trender och framgångsrika exempel när det gäller digital annonsering. Se tex eventet den 7 december 2006 med bla Jyri Engeström från Jaiku och Dirk Eschenbacher från Ogilvy China & Asia. På senare tid har Microsoft utvecklat och formerat om sin verksamhet inom det området till det nya affärsområdet MDAS. Det pågår en rad aktiviteter världen runt för att bygga medvetande kring MDAS, se till exempel mitt tidigare inlägg Jag sprider kärleken till Ola.

För ett par veckor sedan kontaktade Fredrik Wallner på MDAS mig och undrade om jag ville dela med mig av mina tankar efter att Ballmer har slagit an tonen. Och idag blev det officiellt att min uppgift då blir att:

”På ett engagerande och intressant sätt berätta om de förändringar som just nu sker när det gäller konsumtion av media. Frågor och attityder krng framtidens medialandskap. Beröra de konsekvenser detta får för ett varumärke som vill använda media som kanal för att prata till sin målgrupp.”

Hepp, låter som klippt och skuret för mig, dessutom är det lite coolt att få Steve Ballmer som förband :-) Evenemanget är omgärdat av en hel del säkerhetsarrangemang och är endast för speciellt inbjudna. Men, om du har en bra idé om vad jag bör göra och vill vara med på eventet så kanske Microsoft kan övertygas om att reservera en plats till dig. Låt oss konversera om saken.

SMS-frågor

Under giget fanns det möjlighet att skicka frågor till mig via en SMS-tjänst. Vi (jag och moderatorn Pontus Schultz) hann bara besvara den första. Mina svar blir tyvärr korta, eftersom dom alla kan konverseras hur länge som helst.

[10:47] Hur viktiga kommer bloggar att bli kontra etablerad media i samhällsdebatten?

Jag har ingen aning, men hoppas att dom blir mycket viktiga. Speciellt om man ser bloggar som ett uttryck för sociala medier. Dvs, bloggar är bara en form av socialt medierad (samhälls)debatt.

[11:38] Tror du att vi fortfarande har prenumererade papperstidningar om tio år?

Ja det tror jag absolut. Samtidigt som jag vill och verkar för att dom blir färre i antalet titlar och upplagor.

[11:41] Har Steve Ballmer rätt när han säger att all media blir digital inom tio år?

Nej, om han menar så. Se All information blir aldrig digital för mitt förtydligande.

[15:15] Efter Web 2.0 börjar det snackas mer och mer om Web 3.0 – hur ser du på Web 3.0, och vad är viktigt att uppmärksamma? (ställd av Christer Pettersson på Eniro blogg).

För mig är webb 2.0 ett sätt att denotera (peka på) hur webben har gått från att vara ett ställe där ett fåtal parkerar dokument och länkar dom till varandra (webb 1.0), till att bli mer och mer ett system där alla simultant skapar tillsammans. Jag tar fasta på att det är något nytt på gång, och att det inte på långa vägar är färdigt. Personligen är jag mer nyfiken på vad vi kan göra av alla de fantastiska möjligheter vi nu har, och mindre intresserad av vad som kan bli nästa stora grej. Jag tror att det sistnämnda är vad en del kallar webb 3.0. Eller så är det bara så att en del hela tiden skall rusa på nästa grej utan att bry sig om nuet. Carpe diem säger jag. Antingen köper man en platt TV nu, eller så coolar man på och pratar om att i framtiden då kommer minsann alla TV-apparater vara 3D och ha lukt. Ursäkta liknelsen.

[Uppdaterad 2007-09-28] Hittade via någon (kommer inte ihåg vem) det intressanta Our intranet, the Wiki: Case study of a wiki changing an enterprise.

Under förra veckans gig på IFL dök åter problematiken med internt (och därmed osynligt för oss externa) mediesocialiserande. Flera av deltagarna berättade, utan att avslöja några detaljer, om att deras respektive företag använde bloggar, wikier, etc internt. Till skillnad mot extern marknadskonversation vill företagen än så länge sällan göra något stort nummer av hur dom använder sociala medier internet. Jag antar att det beror framförallt på rädslan för att konkurrenterna skall fatta hur smart man är som använder dom nya grejorna; att man inte vill avslöja hur långt man (inte) kommit; och att det som avhandlas i dom internas sociala medierna är typ företagshemligheter. Jag sa under giget att jag tror det ändras framöver, eftersom expempelvis ett stort antal intrabloggar, intrawikier och intracommunities kommer påverka börskursen i positiv riktning. Initialt bara just att för man gör det. På sikt mer för att det kommer visa sig vara både effektiviserande och kulturhöjande. Men det finns trots allt en hel del sagt och publicerat om hur företag och organisationer använder sociala medier för internt bruk.

Det är nu med glädje jag noterar att Intranätbloggen (via 24-timmarsbloggen) startat. Under ”Om mig” står det ”Carita Holmberg, Intranätansvarig för en webbplats med krav på 24/7 drift. 900 läsare (varav 500 arbetar skift) plus några tusen till från övriga koncernen”. Än så länge några få inlägg, men fler lär det bli och intersset verkar stort. Tidigare har Fredrik Wackå med erfarenheter som konsult inom området bloggat en hel del om området, tex om Internbloggar.

Själv blir jag påmind om att lyfta in mer interna case i min dagliga gärning som gigare och konsult. Vad vi också behöver är fler svenska praktikfall. Från framsynta, modiga och smarta verksamheter som vill dela sina erfarenheter med omvärlden. Tillhör du en sån? I så fall, låt oss veta mer. Det skulle om inte annat underlätta för mig när jag föreläser om möjligheterna. Mina exempel inspirerar, det vet jag. Men dom flesta handlar om extern webb 2.0.