Arkiv för juni 2007

Det här inlägget är en lätt omskrivning av Skönhet och kreativ marknadsföring i Skolmarknad.info, en av mina andra bloggar. Även om jag där riktar mig till skolfolk, så är det ett intressant case som passar lika bra på weconverse.

Reklamfolk brukar ibland säga att dom inte skapar begär, utan förstärker och lyfter fram behov som redan finns. Att analysera trender, behov, förändring och göra nåt kreativt av det, är sådant som skickliga marknadsförare är experter på. Och jag kommer bli riktigt glad när (utbildnings)politiker, konsumentrådgivare och skolfolk börjar komma i närheten av reklamarnas insikter, verktyg och förmåga att göra kreativa saker. Ett synnerligen aktuellt exempel kan illustrera vad jag är ute efter.

I marknadsföringskretsar cirkulerar fallet med varumärket Dove (Unilever) och dess ”Campaign for real beauty”. Den skapades för flera år sedan av Ogilvy & Mather och Edelman Public Relations Worldwide. Kort och gott handlar (min tolkning) det om att sälja mer tvål OCH att på något sätt både kritisera reklamens skönhetsideal och låta konsumenterna hjälpa sig själva att förändra bilden av ”skönhet” – framförallt spegelbilden av sig själv. Bilda dig en egen uppfattning genom att googla, kolla Wikipedia eller kampanjsajten själv. Notera att när jag skriver detta är Wikipediaartikeln sjunde träff i Google. Tredje träffen är på en video i Google. I övrigt dominerar Doves olika kampanjsajter den övre delen av träfflistan. Något som förmodligen beror på att hela kampanjen är social. Annars är det ju allt vanligare att sociala webbplatser (bloggar, communitites, forum, etc.) ofta rankar bättre i Google än varumärkenas egna webbplatser.

I Dove-kampanjen ingår filmen Evolution, som från början var ett virusinslag (självspridande budskap) bland annat uppladdat på YouTube, en tjänst med gott om verktyg som underlättar för folk att skicka filmen vidare. Något som jag utnyttjar, du kan se filmen här nedanför. Den producerades av reklambyrån Ogilvy i Toronto, Kanada. Filmen vann nyligen Cyber Grand Prix på den stora reklamfestivalen Cannes Lions 2007. Juryn tyckte dessutom att produktionen var så bra så att den också belönades med den stora utmärkelsen Film Grand Prix. Tämligen kontroversiellt eftersom juryn flyttade den till filmkategorin från Corporate Image, läs mer just den flytten i Advertising Age.

[youtube iYhCn0jf46U]

Lätt förenklat så handlar det delvis om ”behovet att kritisera skönhetsbegreppet”. Något som kampanjorganisationen Fl!cka behandlat på ett liknande sätt i Retuschskolan och som Konsumentverket delvis berör i Reklamskolan. Hur jag än vrider och vänder på det, så tycker jag att Evolution är så oändligt mycket bättre. Bara en sån sak som ljudet och musiken. Sååå skickligt.

Men, min huvudpoäng här är att när Dove tar vara på kritikbehovet genom att involvera konsumenterna, så känner jag att Fl!ckas och framförallt Konsumentverkets kampanjer andas uppfostring och enkelriktad information. Dom inbjuder inte till något djupare engagemang. Även om Fl!cka haft vissa inslag åt det hållet, fast mer mot medierna och mindre med dom konsumerande flickorna. Personligt involverande är en ingrediens som Dove (och deras byråer) hanterar lika skickligt som den Ogilvyproducerade delen av budskapsutformningen. Framförallt har dom totalpejl på kraften och möjligheterna med sociala medier. Jag fick trixa en hel del bara med att fixa fram länkar till Retuschskolan och Reklamskolan, eftersom båda kampanjsajterna är byggda på ett idiotiskt sätt (mindre skickliga byråer). Synd, eftersom dom webbplatserna bland annat är avsedda att fungera som läromedel i skolan.

Låt vara att Dove, på ett internationellt samordnat plan, förfogar över mer resurser. Vilket i och för sig skulle kunna gälla för organisationer som Fl!cka och Konsumentverket. Men när dom två senare kritiserar reklamen och medier (uppenbarligen ungdomstidningar), så kritiserar Dove och Unilever (delvis) sig själva. Med all sannolikhet är det så att Dove trots allt vill sälja sin tvål. Samtidig vill dom också samla in pengar till Doves fond för självkänsla. Bakom kampanjen ligger tydliga mål (mätbara pengar vid specifierade tidpunkter). Strategiska verktyg som oftast saknas eller är luddigt formulerade i samhällsorienterade organisationer.

Det bottnar alltså i behov, mål och kunskaper (om marknadsföring). Min förhoppning är att fler skolor låter sig inspireras av vad den kommersiella sektorn har för strategier och verktyg. I stället för att kritisera och tycka att marknadsföring är fult.

Om en lärare vill sälja matematik (som ämne), kan hon eller han lära sig något av Dove?

Share

Comments Inga kommentarer »

A few days ago I blogged (in Swedish) about a survey made by Polachi & Company, Inc. (here Polachi). I first learned about it when listening to For Immediate Release #249 (FiR). Through their shownotes I also found the article by Wallen Immen that FiR presumably was referring to. I suggest you check Immen’s piece before you go ahead reading the current post.

Now, pause and make your mind up what you think about the survey results…

Before we continue. Please do not misunderstand me here. The data I discuss is really interesting and valuable. I am very grateful for that the involved parties have done their things. I just want to highlight the importance, and value, of source criticism. For one thing, 18 is less than 168 – or even 1001, but still more than null. Furthermore, the positive qualitative data is of great value, especially as negative data is kind of negible.

The main point I wanted to share with my Swedish readers were findings from the study that seemed to report the, very positive, experiences from 168 executives at small and medium sized enteprises. My academic reflexes made me go off and try to check the story before I repurposed the data published by Wallen. This is something journalists are supposed to always do. A habit that would separate them from bloggers (and make journalist better). Needless to say, I believe that paid main stream media journalist seldom check the facts (anymore), nor do they put the stories in context. That does not mean ”never do” – it means ”seldom”.  I guess one reason is that source criticism, fact checking, and contextualisations takes time and money.

[Update 2007-06-20] Swedish Television (SvT) today publish a short news story that their news show Rapport is the best pod-TV show in Sweden (Rapport bästa podd-tv). They echo the fact that they last week were awarded the prize Svenska Podradiopriset 2007 in the category ”pod-tv incl. best vodcast/vcast/vlog”. Morgan Olofsson, Rapport’s chief ,says: ”
It is truly fun to win this prize. In particular because it is the audience that have voted for us (my translation).” True, Rapport got 138 of the 195 votes casted on the four voter-generated nominees. But the way the competition/nominees is arranged and executed means in my view that the awards to a very little extent reflect how savvy podcast users assess the Swedish offerings. The prize survey is far from scientific research, which according to Swedish law should support similiar claims if they were presented in advertising format. [end of update]

Anyway, Polachi provided no further info about the survey on their web site. A few tries with Google just pointed back to Wallen’s piece (from different places). But at Polachi’s contact page I found an e-mail address, which I used to ask for further info. Then I went ahead and posted my thoughts here in weconverse. I sort of did not expect that anyone from Polachi would respond. In my post I added some good executive examples I knew about earlier. I also made a note on that I had not seen the original Polachi report.

Less than four hours after I sent my mail I got a response from Liz Bradley, working with Kel & Partners, Polachi’s PR agency. That was fast! In addition she had attached both the Polachi survey (pdf) and the Polachi press release (pdf). Another round of e-mail and I got her permission to publish those documents here. For some reason neither they, nor Polachi, publish that stuff. Strange…

So what did I learn by reading the report? A lot! For one thing, the web survey was sent to 1001 respondents, of which 168 responded. Of those 18 were bloggers, and therefore the base of the data reported. I still do not know anything about which enterprises they, or the larger sample, represent. Of course that information would provide added value. Even so, in hindsight I would have published my post. But of course with a remark about the small size of the base as well as with the suggestion to ”read the reports”.

I guess that from a PR point of perspective, any survey will still do if you want to get media, including podcasts and blogs, attention and dissemination. But we should also try to pull out more than we are initially fed with. Doing so we, for example in this case, also know that six SME executives are motivated by the joy of blogging.

(I am very well aware of that the actors, respondents, and documents discussed here might not exist at all. If the data was a matter of life and death I would check the sources further.)

[Update 2007-06-25] Neo reports (in Swedish) interesting results of some fact checking/source criticism regarding a big Swedish news story about a government minister and his questionable University degree. Any main stream media journalist could/should have done that check.

Share

Comments Inga kommentarer »

My personal experience, and what I have heard from others, is that telecom/wireless operators suck when it comes to customer services. But it would for sure be nice to know about some good, and thus inspiring, cases. Jackie Huba , marketing consultant, author, blogger (Church of the Customer), and more, has published a call for good examples. If you know any, please comment on her blog post. Later this week she will do a presentation for a ”large wireless carrier” (why anonymous?) and has been challenged to include a remarkable (presumably good) example. My interpretation is that she is looking for the service to customers who experience problems. I feel that many carriers generally provide rather good services when it comes to deliver their telephone/wireless/data services. It is for sure no easy task to do that, given the complicated technology and the rapid developments in the fíeld. Jackie’s issue is when problems arise and what the providers do about them on a continous basis.

I believe that one explanation for the lack of good services is the industry’s lock-in mechanisms that makes it hard for customers to switch provider when we experience difficulties and bad service. Furthermore, most providers are still in a customer luring mode, not customer retention. Hence the majority of efforts are focused on promotion and binding up customers, not on after sales services.

Again, please give your good stories to Jackie. And she wants good examples, not bad (these are abundant :-). At the same time I am open to comments here on weconverse, because for example Jackie’s call per se is an interesting marketing case.

Share

Comments Inga kommentarer »

Det är nätverksteorier och social network analysis som jag tror är en bra utgångspunkt, med hänvisning till mitt förra inlägg om dom ointressanta sidvisningsmätningarna. Det är därför läge att lyfta fram några tankar som så att säga bubblar upp just nu. Om vi börjar bakifrån, det vill säga med det senaste först, så blir det diskussionen Vad vill strategiska kommunikatörer veta om bloggosfären? på Mattias Östmars blogg prfekt som leder in till det intressanta. Speciellt med fokus på vad som händer i Sverige.

Till att börja med vill jag där hålla med Erik Sällströms kommentar om att (min tolkning) många av dom som behöver se det nya på nya sätt knappt vet vad vi konverserar om. Med andra ord finns det en risk för att några av weconverses läsare känner sig lite utanför. Men jag hoppas att ni lockas in i konverserandet ändå.

Lite tidigare fastnade jag för Primelabs intressanta analyser och presentationer (se Antons kommentarer och deras presentation på PodCamp Europe). Ungefär parallellt med detta, men utan varandras vetskap (tror jag), har Tom Andersson, utvecklingschef på Institutionen för Reklam och PR vid Stockholms Universitet, dragit igång lite spännande forskning. Och för en företagsnära samhällsvetare genom det ovanliga greppet att göra nya spännande insatser, i stället för det gamla vanliga – att studera och analysera sådant som hände för massa år sedan. Kort och gott handlar det om ett banbrytande virusexperiment tillsammans med Bubblare.se. Kolla bara, i Toms Anderssons bilder (som visades på Södra Teatern) såväl som i Martin Källströms (typ #23 o framåt, på PodCamp Europe), är det nätverk som visas och analyseras. (Stort tack till Primelabs som ett tag låtit mig visa några av dom bilderna på mina gig).

Hepp, lite lustigt att vi i podcasten QritiQ för snart två år sedan konverserade kring en i sammanhanget intressant bok, nämligen Malcolm Gladwells ”Tipping point”. Det blev faktiskt både ett och två avsnitt.

Men om detta hade jag inte tänkt så mycket, om det inte vore för min (forskar)kollega och vän Anders Lundkvist. Han var inne på det sociala nätverksspåret redan för 10 år sen. Något som är centralt i hans avhandling Conversational Realities (abstract som pdf).

Nu är det framåt som gäller. Tom rekommenderar boken The New Influencers, av Paul Gillins. Jag har inte läst den ännu, någon som har? Eller pejlat in sajten med samma namn The New Influencers?

Share

Comments Inga kommentarer »

Vi är många som känner på oss att sidvisningar, tex hur många unika besök en webbplats har, blir en allt mindre intressant uppgift. Fokus på räckvidd (hur många man når) är ett arv från massmedietiden. Sociala medier, där olika nätverks form och struktur är långt viktigare, lär kräva nya mått. Något som medieanalytikerna än så länge knappt börjat fundera på. Med andra ord behöver vi nya mått, och andra sätt att se på Internet – som inte är ett medium.

Mrtin Jönsson skriver idag att Nätverk vinner mark i webbstatistiken. Han gör där en intressant iakttagelse, men fortfarande i ett massmedieperspektiv, med räckvidssmätningar som grund. Mer spännande tycker jag det är att comScore har lanserat Widget Metrix. Även om den nya tjänsten fortfarande presenteras i ett räckviddsperspektiv. Enligt comScore är widgets:

”data files that can be embedded into a site’s HTML code and are typically displayed in a small viewing pane on the site.  They are most often used to display customized or personalized content on a Web site, such as to share photos or music recommendations, and are commonly found on blogs, social networking sites and other personalized pages.”

comScore glömmer att tala om att det finns widgets för mobiltelefoner också (se vidare widget i Wikipedia). Fast, som vanligt är ordförklaringarna inte så meningsfulla. Men om du läser det här på weconverse.se kan du se (åtminstone tills vidare) en widget från Twitter överst i den högra kolumen. Genom den åker information från twitter.com/weconverse automatiskt till weconverse.se. Dessutom åker samma information som SMS till dom som valt att ”följa” twitter.com/weconverse. Andra kan se weconverses tweets i sin nyhetsläsare. Ibland genom en annan widget, i exempelvis iGoogle eller på skrivbordet i Windows Vista. Och nu har jag bara pratat om en (1) tjänst och ett fåtal av dom widgets som interagerar med den.

 Så frågan är vilken ”sida” som visats. Kanske läge att tänka om?

Share

Comments 6 Kommentarer »